fredag 27 april 2012

Serieböcker forever

Är det längesedan du läste en seriebok så är det nog dags! Det finns många därute som aldrig läser serier eller som tror att serier är något för barn – det är synd för serieböckerna har vuxit upp. Jag tänkte tipsa om några intressanta böcker med tema Europa 1928-1945. 

Jason Lutes är en amerikan som håller på att skriva en trilogi om staden Berlin. Än så länge har det bara blivit två delar men de är väl värda att läsa, de heter ”Stad av sten” och ”Stad av rök”. De utspelar sig under åren 1928-30 och ger en god inblick i stadens liv under den här oroliga tiden. Det är vältecknat i svartvitt och vi får följa ett antal personer som lever väldigt olika liv, vilket ger en god inblick i levnadsvillkoren då. Det är politiskt turbulent med olika fraktioner som demonstrerar och slåss mot varandra, även polisen är inblandad i detta våld. Det kommer att underlätta läsningen om man har lite hum om 1:a världskriget och dess konsekvenser för Tyskland, men det här inte är en faktabok utan den handlar om människors vardag. Lutes har ägnat mycket tid åt research för att böckerna ska bli korrekta. Är man ovan serieboksläsare kan man ibland få läsa om bildrutorna, men ge den tid, för det här är riktigt bra. 

Mitt andra tips är ”Uppskovet” av Jean-Pierre Gibrat. Den utspelar sig under andra världskriget i en liten by i den ockuperade delen av Frankrike. Julien är en ung man som har anmält sig till arbetsplikt i Tyskland, men ångrar sig och rymmer från tåget för att ta sig hem till sin mormor och gömma sig på hennes gård. Men någon stjäl hans identitetshandlingar på tåget, vilket visar sig vara tur i oturen. På morgonen dyker nämligen traktens gendarmer upp hos mormodern för att beklaga sorgen. Det visar sig att tåget har kraschat under natten och ingen har överlevt, och vid vraket har man hittat Juliens id-handlingar. Död för omvärlden gömmer han sig nu mitt i byn på skolhusets vind, där han kan se vad som pågår utan att själv märkas, bl a får han se sin egen begravning. Den här boken råkade jag hitta i stadsbibliotekets seriehylla när jag egentligen letade efter en annan bok men den visade sig vara riktigt intressant. Den är gjord i god färglagd fransk-belgisk serietecknartradition med ett överraskande slut. 

Det tredje tipset handlar också om att leva under tyskarnas ockupation, men denna gång i Danmark. I en dansk serieboksserie om fem böcker av Niels Roland; ”1940”, ”1941”, ”1942”, ”och så blev det 1944” samt den sista delen ”1945” får vi följa några unga människor och deras omgivning under ockupationen. Berättelsen börjar i en mindre stad samma dag som tyskarna marscherar in i landet och slutar med befrielsen. Om man är från Skåne så är man kanske lite mer bekant med hur danskarna upplevde den här tiden, men själv kommer jag från Småland och hade ingen aning om hur det var. Den är vältecknad i färg med ett tänkvärt förord skrivet av Måns Gahrton. 

Jag ska försöka återkomma med fler tips om intressanta serieböcker under olika teman, för jag tycker det är kul att läsa serier och det finns så mycket intressant utgivet, både svenskt och utländskt. Titta gärna in på stadsbiblioteket för en närmare titt på seriehyllorna, det finns en för vuxna, en för barn (funkar bra också för vuxna) samt en mangahylla om ni vill testa det japanska serieformatet.

Helene E, Arkelstorps bibliotek

onsdag 25 april 2012

Det man inte vet

Det man inte vet är en ny, Wellcome Trust-prisad relationsroman i fyra avdelningar av amerikanskan Alice LaPlante. Den handlar om sjukdom och livslögner, och komplicerade relationer. Om att gå i en labyrint, att långsamt, långsamt avtäcka saker så att man kan komma in till pudelns kärna.
Berättelsens "jag" är den kvinnliga kirurgen Jennifer White, 65 år, änka efter James White. Hon har två, inte alltid så snälla, utflugna barn och bor med hemsjukvårdaren Magdalena - "den snälla blonderade damen som bor i mitt hus". Hon vet att något är fel, men kan inte riktigt komma på vad. Så hittas hennes bästa vän och granne mördad...

Jag kan fortfarande läsa, värre ställt är det inte, inte än. Inte böcker längre, men artiklar i tidningen. I tidskrifter också, om de inte är för långa. Jag har ett system. Jag tar ett linjerat ark. Antecknar, precis som när jag läste medicin.
s 9


När jag har en klar dag, när murarna kring min värld töjs ut så att jag kan se lite framför och lite bakom mig, så smider jag planer. Det är jag inte bra på. När jag ser de där kuppfilmerna som James är så förtjust i blir jag imponerad av bluffarna som manusförfattaren tänkt ut. Mina egna planer är simpla: Gå fram till dörren. Vänta tills ingen tittar. Öppna dörren. Gå ut. Gå hem. Barrikadera ytterdörren så ingen kan ta sig in.
s 203

tisdag 24 april 2012

Humoristisk resa till Indien


Har du gjort en turistresa till Indien de senaste åren kommer du definitivt att känna igen dig i Miakel Bergstrands bok Delhis vackraste händer då igenkänningsfaktorn är hög på allt från hur omständigt det är att skaffa visum, indiers beteende på flygplan, reseledarjargonger till turistfällor. Men även lukter, smaker, platser och det vänliga och trevliga folket återges på ett humoristiskt och träffsäkert sätt. Boken handlar om en medelålders svensk man, Göran Borg som är bitter efter sin skilsmässa och dessutom blir av med jobbet på en tidning i Malmö. Utan att riktigt förstå hur det går till följer han med en kompis, Erik, som extraknäcker som reseledare till Indien och hamnar ganska oförberedd i detta myllrande, färgsprakande och galna land. Väl där drabbas han ganska omgående av magsjuka och kan inte fortsätta den planerade rundresan (något som händer många, men inte alla; tips var noga med att inte få i dig kranvatten och var generös med handsprit). Han blir då omhändertagen av Eriks indiske vän Yogi som visar den trumpne och desillusionerade svensken Indien och framförallt Delhi från alla möjliga håll. Så sakta tinar Göran upp och överraskar alla, inklusive sig själv med att trivas så bra att han bestämmer sig för att stanna. En bidragande orsak är vänskapen till Yogi, kärleken till en indisk skönhetssalongsägare (obs gift!=komplikationer), men framförallt att han hittar tillbaka till sig själv och glädjen i sitt liv. Boken är en skröna där fantastiska händelser avlöser varandra och framförallt Yogi är en otrolig person med ett språk och en livsfilosofi som får den mest surmulne att smälta. En bagatell, absolut, men många skratt blir det!

måndag 23 april 2012

Ungdomar och böcker


I lördagens upplaga av Kristianstadsbladet finns det i delen "Helg" till vår stora glädje ett stort reportage om ungdomslitteratur med anledning av att Eld, uppföljaren till den populära,svenska ungdomsfantasyn Cirkeln (Strandberg och Bergmark Elfgren), ges ut i i dagarna. Kristianstadsbladets Sune Johannesson samtalar med de duktiga barn- och ungdomsbibliotekarierna Lina Wegendal och Cecilia Nilsson från Kristianstads stadsbibliotek och skolbibliotekarien Malin Backlund från Norretullskolan om ungdomar och läsning. De berör ämnen som vilken betydelse biblioteket har för ungdomar idag, hur ungas läskultur ser ut och vilka litterära trender som finns i ungdomslitteraturen. Det är väldigt roligt att ungdomslitteraturen här får ta så stor plats och att våra lokala experter på området lyfts fram!

fredag 20 april 2012

Alla vilda

Författaren Birgitta Stenberg drog från Sverige på 1950-talet, hon säger i dokumentärfilmen Alla vilda att hon var övertygad om att poesin fanns någon annanstans än i Sverige. Titel Alla vilda kommer ifrån en av hennes självbiografiska romaner där hon skriver om tiden då hon levde vagabondliv i efterkrigets Europa. I dokumentären får vi följa med henne när hon åker till Paris, New York, Kalifornien för att möta upp människor från den tiden. Det finns en romantisk laddning i mötena, kärlek och passion. Ömhet och mänsklighet. Humor och ålderdom. Men också sorg och besvikelser.

När jag lyssnade på Birgitta Stenberg i samband med en visning av filmen i Malmö, med samtal efteråt, berättade hon att hon provocerade fram situationer och händelser i sitt verkliga liv för att sedan kunna använda det i sitt skrivande, material till sina böcker helt enkelt. Ibland var tanken "Om jag gör så här vad händer då kan jag använda det till något?" Hon fick även frågan från publiken om hon inte tyckte att det var jobbigt att lämna människor på det sättet hon gjort i sitt flyktiga liv, men det tyckte hon inte. Hon förklarade vist att ingen människa har kvar alla sina relationer i resten av sitt liv, alla måste lämna eller bli lämnad någon gång och hon berättade också att hon fortfarande hade kontakt med många vilket filmen är en berättelse om. 






torsdag 19 april 2012

Tänk på ett tal

Dave Gurney har dragit sig tillbaka efter en framgångsrik karriär som kriminalkommissarie och bosatt sig på en gård långt ute på landet. En dag kommer Mike, som han inte har sett sedan skoltiden, på besök. Mike känner till Daves bakgrund som polis och det är för att be om råd som han har tagit kontakt. Han har fått obehagliga brev med posten och i det första påstår sig den anonyme brevskrivaren veta allt om Mike och att vederbörande kan bevisa det. Mike ska tänka på ett tal vilket som helst upp till tusen sedan ska han öppna det lilla kuvertet som är bifogat.

Det första Mike kommer att tänka på är 658, ett helt slumpmässigt tal som inte har någon betydelse för honom. I det lilla kuvertet står samma tal och att han ska skicka pengar till en postbox. Efter att Mike har följt uppmaningen kommer fler brev. Tonen blir alltmer hotfull och Mike är nu mer eller mindre vettskrämd. Dave ber honom att vända sig till polisen men Mike vägrar.

En morgon nås Dave av nyheten att Mike har blivit mördad utanför sitt hus. Dave kontaktar polisen för att berätta om sin inblandning och tack vare sitt goda rykte får han besöka brottsplatsen och även ta del av polisens arbete. Polisen ställs snart inför ett nytt mord. Det är samma mördare men det tycks inte finnas något som helst samband mellan mordoffren. För det är en mördare som gäckar och vill göra narr av polisen. En mördare som lägger stor vikt vid små detaljer och som gör sitt yttersta för att skapa förvirring.

John Verdon har fått till en riktigt bra debut. Deckargåtan är lagom klurig, jag lyckades i alla fall inte lösa den på förhand och upplösningen är, som sig bör i en thriller, både spännande och oväntad.

onsdag 18 april 2012

Det var en klassiker

Här kommer så svaret på förra veckans bokgissarinlägg. Nej, man vinner bara äran...


Selma Lagerlöf: Gösta Berlings saga
Günter Grass: Blecktrumman
Sara Lidman: Lifsens rot
August Strindberg: Hemsöborna
Maria Sveland: Bitterfittan
Douglas Adams: Liftarens guide till galaxen

Fler klassiker hittar ni i klassikerserien, på Nobelprisets litterära hemsida och i databasen Alex, som finns på biblioteket.

tisdag 17 april 2012

"Jesus saves, I spend"

Fyndig låttitel hon har, den Way Out West-aktuella Annie Clark alias St. Vincent. Dessutom har hon alla sina tre skivor representerade på biblioteket. Vilken lycka att upptäcka dem (den egna skivsamlingen ligger i träda för tillfället på grund av henne)! Jag började helt okontrollerat med album nummer två ”Actor” som kom 2009, en skiva som fick bra mottagande hos kritikerna och även av mig för den blev snabbt favoriten. Men därmed inte sagt att den första skivan ”Marry me” eller den nyaste ”Strange mercy” är dåliga, tvärtom!

Hennes musik beskrivs som glad med inslag av galna partier och det stämmer bra. Jag ser både fjärilar och marschkängor framför mig när jag lyssnar. Ibland är hon väldigt rastlös, som om hon inte litar på att lyssnaren behåller intresset genom en hel låt om hon inte ständigt byter tempo och lägger in knasiga ljudinfall. Ibland är hon lite mer kommersiell och har till och med traditionellt uppbyggda låtar. Annars är det indiepop med en fantastisk röst, lite så där soul-jazzig. Precis som Feist och Tori Amos är hon är en tusenkonstnär som spelar de flesta upptänkliga (och oupptänkliga) instrument själv.

Själv är hon en spröd, fågellik (tänk yngre Joyce Carol Oates) Oklahomatjej som har varit medlem i The Polyphonic Spree, samarbetat med Sufjan Stevens men även gästsjungit för andra artister. Namnet St. Vincent är inspirerat av mellannamnet på en av Annies nära äldre släktingar, men också St. Vincent’s Catholic Medical Centre, sjukhuset i New York där poeten Dylan Thomas avled.

En av mina favoritlåtar är ”Marrow” från just ”Actor”, kanske inte så konstigt när gitarrerna 2.14 in i låten börjar låta som om de kör ett race på Daytonabanan (eller med andra ord som om Trent Reznor plötsligt gör ett gästspel).

fredag 13 april 2012

Den nya arbetarklassen

Människor har alltid flyttat. Anledningarna har varierat, men hoppet om ett bättre liv är gemensam. På 1840-talet emigrerade Karl-Oskar och Kristina från svält och fattigdom i mörkaste Småland till Amerika. Ungefär 1,3 miljoner svenska medborgare gjorde den svåra resan över Atlanten i hoppet att skapa sig ett bättre liv för sig själva och sin familj. Efter andra världskriget och fram in på mitten av 1970-talet skedde en omfattande arbetskraftinvandring till Sverige som svar på en direkt efterfrågan från industrin. I dag bor och arbetar tre procent av jordens befolkning, cirka 200 miljoner människor utanför sina hemländer. I vissa länder i Afrika är det upp till 80 % som har någon i familjen som arbetar i något annat land.
I alla tider har arbetsmarknaden uteslutande värvat män från andra länder som arbetskraft. Rebecka Bohlin beskriver en förändring i "De osynliga. Om Europas fattiga arbetarklass." Nu är det kvinnor som flyttar, de har blivit de lägst betalda  inom tjänstesektorn. De städar, lagar mat och tar betalt i butikerna. Lönen de får går inte att leva på, de får ta minst två arbeten. Boken beskriver bara kvinnornas situation, den varken förklarar eller analyser, och den känns också lite tunn för att skapa en helhetsbild.
Men det är en oerhört viktig berättelse för att det är en verklighet.

torsdag 12 april 2012

Pimpa lingot!

Har du missat helikopterperspektivet? Eller behöver du lite kreativt, corporate bullshit för att trimma affärsidén? En snabb koll på floskelgeneratorn är allt du behöver för att få inspiration:

”Vi strävar alltid efter att se helheten
och har kvalitet, strukturerad utveckling samt kompetens som bas
för att stärka vår strategi att positionera oss som ett visionsstyrt företag.”

Det här är bara ett exempel. Gå in och titta på generatorn och ta det floskulösa till nya höjder.

onsdag 11 april 2012

Gissa boken

Kan du din litteratur? Vet du vilka böcker följande inledningsmeningar kommer från? Skriv gärna dina gissningar i kommentarerna. Svaret kommer i nästa veckas inlägg. Tips: varannan damernas...


1. Äntligen stod prästen i predikstolen.
Församlingens huvuden lyftes. Så, där var han ändå! Det skulle inte bli mässfall denna söndagen såsom den förra och många söndagar förut.
Prästen var ung, hög, smärt och strålande vacker. Om man hade välvt en hjälm över hans huvud och hängt svärd och brynja på honom, skulle man ha kunnat hugga honom i marmor och uppkalla bilden efter den skönaste av atenare.


2. Jag ska genast erkänna det: jag är patient på en klinik, en vårdanstalt, min vårdare iakttar mig, han lämnar mig knappt ur sikte, ty dörren har ett titthål och min vårdares öga är av den bruna typ som inte kan genomskåda mig, den blåögda.
Min vårdare kan alltså ingalunda vara min fiende.

3. Utanför eller innanför - mörker. Och vidjor. Kastbyar. Snödrev. Väggen bristfärdig som en hinna. Mörkrets makter vill in. Och ut.
Gud som haver Salmon Martinson!


4. Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen. Clara och Lotten voro inne med sköt-ekan att hämta honom på Dalarö brygga; men det dröjde evigheter, innan de kommo i båt. De skulle till handelsman och ha en tunna tjära och på apoteket och hämta gråsalva åt grisen, och så skulle de på posten och få ett frimärke, och så skulle de ner till Fia Lövström i Kroken och låna tuppen mot ett halvpund småtärna till notbygget, och sist hade de hamnat på gästgivaregården, där Carlsson bjudit på kaffe med dopp.


5. Det är en ful januarimorgon och jag sitter på planet till Teneriffa. Jag är så förbannat trött, så ful, så jävla arg. Nej, inte arg, IRRITERAD. Jag är så jävla irriterad. På allt men mest på mig själv och det gör mig iskall. Jag har varit arg så länge nu. En cementerad grå massa som gör mig stel. Som får mig att vilja dricka för mycket vin och glömma allt som är fult. Som januarimorgnar.


6. Huset stod på en liten sluttning alldeles i utkanten av samhället. Det låg för sig själv med en vid utsikt över en stor del av West Countrys jordbruksbygder. Det var verkligen ingenting särskilt med detta hus - det var omkring trettio år gammalt, fyrkantigt och liksom hoptryckt, byggt i tegel och med fyra fönster på framsidan, alla av en storlek eller ett format som på det ena eller andra sättet helt undgick att tilltala en betraktare.
Den enda människa som hade någon som helst känsla för detta hus var Artur Dent, och enda anledningen till det var att han råkade bo där.


tisdag 10 april 2012

Titanic



”Det började som en skakning på nedre däck, det fyllde oss mer med häpnad än med skräck. Vi förstod inte riktigt orsaken till att fartyget sprungit läck, man hade sagt oss att detta var världens modernaste osänkbara skepp”.



Så börjar Mikael Wiehes låt Titanic och på lördag, den 14 april är det 100 år sedan fartyget gav sig iväg på sin första och sista resa över Atlanten. Strax före midnatt kolliderade det med ett isberg och resten är som man brukar säga historia. 1517 av de 2207 passagerarna drunknade och intresset kring det ”osänkbara” skeppet har sedan dess varit stort. Allra störst blev det när James Camerons film kom 1997. Filmen fick till 11 Oscar och inte ett öga var torrt när man lämnade biosalongen. Än idag händer det att filmen hamnar i DVD-spelaren därhemma och alla sitter där lite blanka i ögonen när eftertexterna börjar rulla. Lagom till 100-årsdagen har filmen nypremiär i 3D och det är säkert många som vill se om den sorgliga, men vackra filmen.Det finns naturligtvis också mängder av böcker skrivna om Titanic och det brukar vara ett populärt ”forskningsprojket” för framförallt pojkar i mellanstadieåldern. De återfinns på hylla Prcd på biblioteket tillsammans med andra böcker om sjöfart.

onsdag 4 april 2012

Påsk

Varför firar vi påsk? Det är en gammal judisk och kristen tradition. Läs mer på Skansens hemsida.


Observera att biblioteken stänger kl. 17 på skärtorsdagen och har stängt under påskens röda dagar.

Tips på böcker du kan läsa i påsk
Marit G Engstedt: Fira året runt
Fredrik Eriksson: Hela årets kokbok
Annette Grandin: Hönsraser (där du bland annat får reda på varför vissa ägg är vita och andra bruna)
Peter Larsson: Vad jag finner i trädgården
Gunilla Lindeberg: Mat special (där du hittar massa bakverk du kan göra om du är allergisk mot ägg)

Påskboken
Miriam Nilsen Morken: Vårglädje (och påskpynt)
Sven-Olov Strandhede: Farliga och ofarliga växter
Tareq Taylor: Klassiker
Gudrun Wessnert: Spetshäxan

Du kan också passa på att låna med dig det som i Norge kallas påskekrim, dvs deckare:
Belinda Bauer: Mörk jord
James Blish: Svart påsk
Anna Jansson: När skönheten kom till Bro
Åsa Larsson: Till offer åt Molok
Annika Sjögren: Allt vad marken gömmer
Pontus Wikner: Låsta lusthus

Glad påsk!

PS. Böckerna är med därför att det berättas om påskfirande i dem. DS.

måndag 2 april 2012

Sydafrika

Konsthallen visar just nu Ernest Coles foton från apartheidåren i Sydafrika – påträngande ögonblicksbilder från ett segregerat land i en inte alltför avlägsen dåtid. En utställning jag känner att jag får återkomma till flera gånger, för det är tungt att ta in allt på en gång. Redan nu har vissa bilder fastnat på näthinnan: den vita kvinnan som sitter på parkbänken med texten ”Europeans only” (det fanns inga bänkar för svarta: de fick sitta på kantstenar), den svarta tjänstekvinna som håller en liten vit flicka i famnen med bildtexten ”Jag älskar detta barn, fast hon kommer växa upp och behandla mig som hennes mamma gör.” och bilden till vänster på två svarta män som blev arresterade för att de befann sig i ett område avsett för vita.

Det är något med foto, film, konst och skönlitteratur som en faktatext har svårt att konkurrera med. Kanske för att berättelsen, skeendet, historien går rakt in, att man inte kan värja sig när det inte bara är statistik och uppradade fakta (fast det finns så klart väldigt många bra faktaböcker också). Jag läste nyligen Zoë Wicombs ”Bländad av ljuset” som ramar in apartheidtiden i Sydafrika genom mötet med fyra personer. Strax efter de första fria valen står Marion i centrum, en framgångsrik ung kvinna med ett företag i resebranschen, som behöver hjälp av den nyanställda svarta kvinnan Brenda för att nysta i sitt förflutna. Saxat med nutid får vi så Marions föräldrars historia som börjar i och med att raslagarna införs. Det är spännande och oavbrutet intressant. Det finns så klart många författare som skildrat Sydafrika inifrån, passa på att låna någon av dem.