torsdag 5 december 2013

Ordagrant


Ordagrant är baserad på en rysk tevedokumentär där den ryska översättaren Liliana Lungina (1920-1998) sitter, rakt upp och ner, och berättar om sitt liv. Detta illustrerades av några svartvita stillbilder. Det låter kanske inte så upphetsande och dokumentären blev liggande i elva år innan den sändes på bästa sändningstid häromåret i fyra avsnitt och blev en formidabel tittarframgång i rysk TV. Nu finns den alltså utgiven som bok i svensk översättning av Hans Björkegren. 

Lungina hade onekligen en historia att berätta. Föräldrarna var av judisk härkomst, fadern ryss, modern fransyska, Liliana tillbringad sin barndom i Tyskland, Frankrike och Palestina, innan hon flyttade till Sovjetunionen 1933. Mötet med det nya hemlandet blev chockartat. Det här är en berättelse om förföljelse, utrensningar, svält, kollektivboende och vänner som plötsligt kunde försvinna under Stalintidens värsta terror. Men det är också en historia om mod och okuvlig livsglädje genom alla bedrövelser. Lungina var en ovanlig språkbegåvning, hon lärde sig bla svenska och översatte Astrid Lindgrens Karlsson på taket. Tillsammans med maken skapade hon något av en intellektuell oas i sitt hem i Moskva. Bitvis kan boken läsas som en who is who in russian litterature. En stor del av 1900-talets ryska författare passerar revy och vänskapen med Astrid Lindgren skildras med värme. Överhuvudtaget tycks Lungina ha haft en osedvanlig utvecklad talang för vänskap. 

Det som framförallt stannar kvar hos läsaren efter att ha lagt ifrån sig boken är just denna obrutna glädje tvärsigenom alla umbäranden. Jag tror heller aldrig att jag har läst någon som skildrat den sovjetiska vardagen så ingående som Liliana Lungina. En perfekt bok att sjunka in i under kommande helger.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar