Vilken är den bästa boken som du har läst?

Jag får ganska ofta frågan om vilken bok som är den bästa som jag har läst. Trots att det nästan är en omöjlig fråga att svara på så brukar jag försöka svara. Vi bibliotekarier svarar nästan tvångsmässigt på alla frågor som vi får.  Mina svar har varit olika beroende på humör. Ibland är det Göran Tunströms Juloratoriet, en annan gång är det Dostojevskijs Idioten eller Kerstin Sandbergs Att föda ett barn. En titel har återkommit oftare än andra nämligen Johanna Nilssons Hon går genom tavlan ut ur bilden. Nu har jag läst om den.

Boken var inte är lika bra som jag minns den. Eller är det så att jag inte drabbas lika hårt av handlingen som jag gjorde första gången jag läste den?  Då grät jag mig mer eller mindre igenom boken. Hon går genom tavlan ut ur bilden  handlar om mobbning. Det är med andra ord ingen munter läsning utan en smärtsam skildring av Hanna och hur hon blir utfryst i skolan. Hon hanterar det genom att skärma av sig och hon slutar försöka ingå i ett socialt sammanhang. Situationen blir till slut så ohållbar att hon inte längre vill leva. Det är smärtsamma skildringar av vuxenvärldens tafatta försök att hjälpa henne och lika smärtsamma skildringar av hur elaka barn kan vara mot varandra. Alla som har gått i skolan kan känna igen sig i beskrivningarna av det sociala spelet i en skolklass. Har man egna barn i skolåldern kommer man få svårt att släppa iväg dem till skolan efter att ha läst boken.

Det är en fortfarande en väldigt bra bok. Det är Johanna Nilssons debutroman och hon var 23 år när den kom ut. Boken är delvis självbiografisk.