Igår kväll fick hon ALMA-priset, Barbro Lindgren, en av min barndoms verkligt viktiga författare. Inte för att jag tänkte så då, men nu i efterhand förstår jag hur mycket hennes böcker har betytt för mig. Jag tänker framför allt på "Jättehemligt", "Världshemligt" och "Bladen brinner" som kom ut under början av 1970-talet. Mina exemplar av dessa är verkligen vällästa, ja nästan sönderlästa och var, då när jag var 10-13 år, böcker jag ständigt återvände till. De var bra att läsa när jag var ledsen, kände mig ensam eller var bekymrad för något, för Barbro, huvudpersonen i boken, förstod så bra hur det var och hade ett sätt att berätta som gick rakt in i mitt hjärta. Nu är det längesedan jag läste dem och undrar om unga tjejer idag gillar dem lika mycket som jag gjorde. De har kommit ut i nya upplagor med nya omslagsbilder, men jag föredrar de gamla med teckningar av Barbro själv.
När mina egna barn var små läste vi så klar Max-böckerna och framförallt "Max napp" var populär, liksom "Här är det lilla huset" där alla gårdens djur presenterar sig på sitt oefterhärmliga vis.
130 böcker har hon skrivit och ju mer jag tänker på dem ju mer imponerad blir jag av all denna kreativitet. Det är bara att stämma in i hyllningskören: Grattis Barbro!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar