Tack och lov för småförlagen!

Dagens gästbloggare: Maria Ehrenberg, Regionbibliotekarie Halland.

Jag tackar mina forna kollegor för inbjudan att skriva på den fina bloggen ”De nio” och jag tänker ta tillfället i akt att lovsjunga de som ser till att vi fortfarande har bra litteratur från olika länder och som inte är main-stream i det här landet. De där pärlorna som man ramlar över utan att veta att man letat efter dem; de där volymerna som man bär med sig resten av livet. Jag talar om småförlagen, och deras betydelse för svenskt kulturliv kan inte på något sätt överskattas. Det är ju känt – och jag ska inte plåga någon med siffror – att de stora förlagen drar in på olönsamma titlar och som inte vinstbärande är i princip allt som inte är svenska deckare eller deckare översatta från det engelska språkområden. Den riktiga romanen, den smala tankeboken och lyriken är satta på undantag. Så är också i princip all litteratur som inte är svensk eller engelsk(språkig). Trist, trist, urtrist.

Men medan de stora drakarna numer styrs av räknenissar (och inte av folk som kan böcker om nu någon trodde det) så drivs småförlagen av de kunniga eldsjälarna, de nischade specialisterna, de språkbegåvade experterna. De med breda utblickar och nyfikenhet på världen utanför vårt eget smala språkområde. Så nästa gång ni går in på biblioteket, be att få en bok från någon av de här förlagen. Och när ni botaniserat bland dessa förlags utgivning finns ett gäng andra småförlag att genomsöka. Och fler verkar de bli.

Tyskspråkig litteratur ser vi alltför sällan men förlaget Erzats och Thoren och Lindskog har båda utgivning som bl a innehåller ny, tysk skönlitteratur. Från Erzats kommer t ex den i sanning märkliga romanen ”Jag kommer vara här i solsken och i skugga” av schweizaren Christian Kracht. Boken utspelar sig i en tänkt framtid där Andra världskriget fortfarande inte är slut och där sovjetstaten Schweiz, med allierade slåss mot det fascistiska England-Tyskland. Ingen minns längre en tid då det var fred. Thoren och Lindskog har givit ut ett antal fina pärlor; på mitt bord ligger just nu Ricarda Junges Stalinhusen och de pampiga stenhus i Östberlin som Stalin lät uppföra. I nutid flyttar en ung mamma in och husen bär på minnen som blir högst påtagliga.

Leopards förlag är ett annat som ger oss utblickar och insikter, De verkar ha en särskild förkärlek för Afrika och öarna. Två av deras författare är sådana som man absolut bör hålla ögonen på om man är intresserad av nobelpriskandidater. Min personliga favorit sedan länge är fransk-algeriskan Assia Djebar och ska man läsa något av henne så rekommenderar jag Sultanbrudens skugga. Djebar, en frigjord fransk intellektuell, kan som få beskriva kvinnoliv i en instängd muslimsk värld. Men detta året kom Leopard ut med en annan mycket stor kvinnlig författare: Maryse Condé. Född på Guadalope men hon har bott i flera afrikanska stater, läst i både Frankrike och USA och räknas allmänt som en av våra världsförfattare. Hennes ”Tills vattnet stiger” handlar (bl a ) om Haiti precis före den förfärliga jordbävningen 2010. Leopard har för övrigt givit ut en av årets två stora översättningsgärningar – Halldor Laxness ”Fria män”, översatt av Inge Knutsson från Knislinge.


Tranan och Trasten rör sig över stora delar av världen men den bok jag fastnat för därifrån är diktsamlingen ”Continuum” av Nina Cassian, en rumänska som sedan länge lever i exil i USA. Hennes beskrivning av att vara språkmänniska utan språk, att tappa fotfästet i livet, att mista allt, som man gör i en flykt är stark och nära.

Om man nu efter att ha läst dessa böcker vill ha fler så be att få ett par som t ex Modernista, Bakhåll, Ellerströms, Daidalos – ja listan kan göras ganska lång. Men två förlag vill jag ändå lyfta fram eftersom de båda har Kristianstadanknytning. Det ena är Murbräckan, specialiserad på rysk litteratur, och förlaget utmärks av två saker; dels kan man med behållning läsa vilken av deras böcker som helst, de är alltid bra och intressanta och dels är det förmodligen de vackrast formgivna i Sverige. Man vill ha dem framme på soffbordet bara för att få se på dem. Förläggare (och översättaren) är Kjell Johnsson, med ett förflutet från Filmmuseet. Det andra förlaget som man absolut ska hålla ögonen på är Aglaktuq, som består av systrarna
Karin Ström och Anna Vogel, båda från Kristianstad.

Så än en gång, tack och lov för småförlagen!