Upprorstider

Jasminrevolutionen i Tunisien har inspirerat människor över Nordafrika och delar av Mellanöstern att resa sig mot diktatorer, övergrepp och otrygghet. Detta är ett omstörtande, omvälvande, fantastiskt och otroligt intressant skede i världshistorien. Förhoppningsvis kommer det att få effekter även här på hemmaplan. Genom att se och förstå att upproren utgår från vanliga människors, mäns, kvinnors och barns, förhoppning om att kunna leva värdiga liv i sin hemländer kanske det etnocentriska perspektiv vi västmänniskor anlägger i vår betraktelse av världen kan mjukas upp till förmån för en humanistisk syn på människan som individ. Senaste nytt från upprorets och - än så länge - Gaddafis Libyen är att dennes styrkor bombat en militärbas för att "skrämma bort demonstranter". Samtidigt kämpar tusentals människor för att ta sig ut från landet, och trycket har varit (det börjar miska) enormt vid gränserna och de snabbt uppförda flyktinglägren. Om att fly från sitt hemland, att som flykting ta sig igenom Libyen och så småningom lyckas ta sig ut därifrån handlar boken Vägen till frihet av Feven Abreha Tekle. Världspolitikens dagsfrågor ger ut en jämn ström skrifter om aktuella världsfrågor, kanske är skrifterna inte så estetiskt tilltalande, men de har ett högt informationsvärde. 2010 gav Världspolitikens dagsfrågor ut Moammar al-Gaddafi - diktatorn som omfamnas av väst av Aron Lund. Frågan nu är väl hur det blir med den omfamningen?