Äntligen bokfestival!

I kväll kl. 18.00 startar Kristianstad bokfestival 2013. Först ut är den australiensiske författaren Christos Tsiolkas som har skrivit succéromanen ”Örfilen”. Den nominerades till Bookerpriset 2010 och har dessutom blivit en populär tv-serie (som gick på SVT i vintras).

En timme senare är det dags för ”Boken är död länge leve boken”. En programpunkt som min kollega, Andrea, redan har bloggat om och som du kan läsa mer om här. Båda programmen är på stadsbiblioteket.

I morgon är det bl.a. författarstafett med Björn Kumm, Jonas Rasmussen, Lina Wolff, Jenny K Lundgren och Vasvija Dedić-Bačevac. På lördag kl. 10.00-16.00 är det som vanligt bokbord på gågatorna mellan Stora och Lilla torg och då kommer gamla och nya böcker att byta ägare. Vill du fynda begagnade bilderböcker och barnfilmer ska du bege dig till Lilla torg där vi (dvs. Stadsbibliotekets avdelning för Barn & Unga) kommer att ha bokbord utanför Polarn O. Pyret. Vi kommer även att ha en del nytt eftersom vi rear ut valda delar från Barn & Ungas shop.

Vi ses på bokfestivalen.

Boken är död, länge leve boken

Säsongen för högläsning är här, ladda ner Bokfestivalprogrammet och kom sen och lyssna, det mesta är gratis! Läs mer om författarna på vår hemsida och i Kristianstadsbladet.

Den fjortonde upplagan uppmärksammar e-boken, Edit Södergran, lyrik, det kreativa skrivandet och mycket annat både för ung och gammal som har med det skrivna ordet att göra.

Förutom författarbesök med signeringar har vi diskussionskväll, litterär soaré, kalas, teaterföreställningar, bokförsäljning, skriv-workshop för unga, novelltävling och föredrag.

Dessutom har vi öppet på söndag.

Välkommen!

Hundraåringen som var flakmopedist och hette Ove...

Är du en av de 34 som väntar på Jonas Jonassons ”Analfabeten som kunde räkna” eller en av de 13 som står i kö på Fredrik Backmans ”Min mormor hälsar och säger förlåt”? Här är tips på andra roliga/skruvade böcker att sätta tänderna i så länge, (detta är några av mina personliga favoriter genom åren, men för att inte inlägget skulle publiceras först vid midnatt så har jag friskt lånat synopsistexter från vår katalog...):

Stefan Eriksson ”Fjäriln vingad” Tre vänner har efter några öl satt upp en skylt i Hagaparken med texten: "Skanska bygger raffinaderi – klart våren 2002". Man trycker också upp knappar och dekaler som protesterar mot projektet. Panik utbryter bland politiker och journalister.

Jonathan Safran Foer ”Allt är upplyst” Amerikanen Jonathan far till Ukraina på jakt efter byn Trachimbrod och kvinnan som räddade morfadern från nazisterna. Tillsammans med översättaren Alexander, bokens berättare som är dålig på engelska, och dennes farfar gör han där en oförglömlig bilresa.

Hans Gunnarsson ”Albatross” Ett par i yngre medelåldern på väg från varandra hyr en stuga över sommaren. Ingen av dem orkar beröra att relationen är på väg att ta slut. I stället försvinner hon allt oftare till arbetet i Stockholm och han till golfbanan. Till slut avskärmas han inte bara från henne utan också från sig själv och verkligheten.

Andrej Kurkov ”Döden och pingvinen” I dagens Ukraina lever författaren Viktor med den tama pingvinen Misja som enda sällskap. Viktor skulle helst vilja skriva noveller, men försörjer sig på att skriva dödsrunor för en tidning. När han äntligen får se en av sina runor i tryck förbyts hans stolthet i skräck. Viktor och Misja lockas i en fälla. 

Ron McLarty ”Jag minns att jag sprang” Losern Smithy bryter upp från sitt liv i Maine då han under loppet av en vecka mister både sina föräldrar och sin syster. Han cyklar tvärs över kontinenten för att hämta systerns kvarlevor på ett bårhus i Los Angeles. Människor och äventyr kantar hans väg. 

Magnus Mills ”Stängslet” Tam och Richie är två fåordiga, skotska unga män med förkärlek för öl, slitna skinnjackor och rökpauser. När de ger sig ut på landsbygden med sin nye förman för att bygga stängsel, är det lätt att en olycka händer. Ett nytt uppdrag för dem till England, där de bor i en dålig husvagn. Regnet och höstmörkret befrämjar knappast arbetslusten och kvällarna på puben blir allt längre. 

John O'Farrell ”Mannen som glömde sin fru” Vaughan har glömt att han har en fru - vad hon heter, hur hon ser ut, deras gemensamma historia. Han har tappat minnet och vet inte ens vem han själv är. Så får Vaughan veta att han och hans fru Maddy är mitt uppe i en infekterad skilsmässa, men när de sedan träffas blir han våldsamt förälskad i henne. 

Annie E. Proulx ”Sjöfartsnytt” Till det märkliga landskapet och klimatet på Newfoundland i Kanada, sina förfäders land, flyttar den misslyckade men hjärtesnälle journalisten Quoyle efter att hans förlupna hustru omkommit. Livet börjar så sakta att rätta till sig för Quoyle, han får arbete på den bisarra lokaltidningen och kan bygga upp en ny tillvaro för sig och sina barn. 

Ben Sherwood ”Mannen som åt en 747” J. J. Smith arbetar som rekordintendent på Guinness rekordbok. Han letar efter nya rekord och får en dag ett brev från en man som håller på att tugga i sig en Boeing 747 för att visa sin kärlek till en kvinna. 

Salley Vickers ”Mr Golightlys semester”Mr Golightly, författare med en succébok bakom sig, känner sig missförstådd o passé, lika passé som sin bok. Han beslutar sig för resa till Dartmoorheden på semester för att komma i balans och för att revidera boken men ingenting blir som han tänkt sig.

Litterär början

Så här i början på terminen passar kanske en litterär frågesport bra, för att gnugga geniknölarna lite och komma igång med terminen?

Några litterära inledningar att gissa på:

1. Huset stod på en liten sluttning alldeles i utkanten av samhället. Det låg för sig själv med en vid utsikt över en stor del av West Countrys jordbruksbygder. 

2. 124:an var förhäxad. Full av en barnunges ondska. Kvinnorna i huset visste det och barnen också.

3. Mjödahult är ett av Ljuders äldsta bondehemman. Det är omnämnt i ett protokoll två hundra år före Amerikas upptäckt.

4. Vi ligger nio kilometer bakom fronten.I går blev vi avlösta: nu har vi magen full med bondbönor och oxkött och är mätta och belåtna.

5. Det första ni vill veta - ifall ni verkligen vill höra den här historien - är antagligen var jag är född och hurdan min förbaskade barndom var och vad mina föräldrar gjorde innan dom fick mej och sånt där David Copperfield-larv, men uppriktigt sagt så har jag ingen lust att tala om det.

6.Han hette Gaal Dornick och var bara en vanlig pojke från landet som aldrig hade sett Trantor förut, dvs. inte i verkligheten.

7. När kriget kom till Monterey och till Cannery Row måste alla kämpa mer eller mindre, på ett eller annat vis. När fientligheterna upphörde hade var och en sina sår.

8. Den här boken ska handla om många olika saker som jag ännu inte vet något om. Jag vet bara att den inte ska handla om två barn som hette Hampus och Fia.

9. Att få värsta utskällningen hör absolut inte till livets mening. 

10. När Bilbo Secker, herre till Vägs Ände, tillkännagav att han inom kort ämnade fira sin elftiförsta födelsedag med en särskilt storslagen fest, blev det stor uppståndelse i Hobbinge.

Douglas Adams: Liftarens guide till galaxen. Toni Morrison: Älskade. Wilhelm Moberg: Utvandrarna. EM Remarque: På västfronten intet nytt. JD Salinger: Räddaren i nöden. Isaac Asimov: Stiftelsen. John Steinbeck:En underbar torsdag. Gunnel Linde: Den vita stenen. Douglas Foley: Habib - Meningen med livet. JRR Tolkien: Ringens brödraskap.

På bokfestivalen: Mikael Bergstrand

Årets bokfestival närmar sig med stormsteg och en av författarna som framträder i Stora salen är Mikael Bergstrand. Han är journalist och författare från Malmö. Han har skrivit några kriminalromaner innan han 2011 slog igenom med romanen Delhis vackraste händer, som jag har skrivit om tidigare här på bloggen.

I höst kommer uppföljaren, Dimma över Darjeeling, där vi åter får följa Göran Borg. Denna gång återvänder han till Indien för att vara med på sin vän Yogis bröllop. Förberedelserna inför bröllopet blir inte riktigt som de tänkt sig då de hamnar i klorna på lurendrejare och får kämpa för att få igen pengar Yogi satsat i en teplantage. Förhoppningsvis ger den nya boken upphov till lika många skratt som den första, något att se fram emot när höstmörkret lägger sig.

Boken kommer i september och författaren kan vi lyssna till i Konserthusets Stora sal lördagen den 7 september klockan 16.00. Välkomna!

Pigor och andra

Ännu en sommar har jag med familjen besökt Astrid Lindgrens Värld, och fint är där, så jag gör gärna om det. Sagovärldarna i Ronja Rövardotter, Bröderna Lejonhjärta och andra äventyr fascinerar och inspirerar till lek. Men denna sommar har det hos mina barn också funnits många funderingar kring den förgångna tid som
ofta spelas upp i Astrids berättelser. Vi såg Emil i Lönnebergas bravader med soppskålen spelas upp som teater, och här fick pigan Lina ta oväntat mycket plats – alldeles rättfärdigat tycker jag, då hon är en av de mest intressanta personerna i berättelserna om Emil. Stackars Lina som desperat försöker snärja kärleken, men sjunger så ödesmättat:

…men i jordens famn, där jag når min hamn, ska jag ändå sakna den ljuva kärleken… 

 

Det var nog inte så lätt att vara piga. En som har beskrivit detta är Ester Blenda Nordström. Redan år 1914 gjorde storstadsjournalisten Nordström ett ”wallraffreportage” då hon utgav sig för att vara bondpiga och sökte jobb på en gård i Sörmland där hon fick arbeta med vanliga bondpigor. Boken heter En piga bland pigor och gavs faktiskt ut på nytt förra hösten.

Under semestern körde jag en dag runt sjön Immeln och stannade i Nyteboda vid Harry Martinsons födelsehem. Han har skrivit en fin dikt om sin barndoms pigor, en strof ur denna lyder:

                       Många tomma pigor sutto
                       med hängande själar;
                       men många sutto där stolta : undersamt barnkära
                                                                                  kvinnor
                                med buttert melodiska röster
                                mumlande liksom ur myter

                       (Pigor, ur Natur 1934)

                       

Ingrid Hedström - snart här...

Första gången jag hörde talas om Ingrid Hedström var 2008 då vi presenterade ”vårens nya böcker” (en återkommande programpunkt). En kollega berättade så engagerat (kommer du ihåg, Katarina?!) om en ny deckare som hette ”Lärarinnan i Villette” att jag bara var tvungen att läsa den. 5 år senare har jag läst alla 6 böcker om undersökningsdomaren Martine Poirot som löser brott i den fiktiva belgiska staden Villette.

Det var när Ingrid Hedström arbetade som journalist i Bryssel på 90-talet som hon blev klar över att hon ville skriva deckare som utspelas i Belgien. 2003 anmälde hon sig till en deckarkurs i Wales med Val McDermid och Denise Mina som lärare. Hon började skriva på ”Lärarinnan i Villette” men eftersom hon jobbade heltid tog det tid innan hon blev klar med den. Hennes senaste bok ”Svarta korpar över Villette” kom i våras och nu kommer hon äntligen till bokfestivalen. Om du är lika nyfiken som jag att lyssna på henne möts vi i konserthusets stora sal lördagen 7 september kl. 18.00.