Nördcafé om superhjältar och serier

Vad är en nörd? Den frågan börjar jag ställa mig när jag sitter och funderar på Kristianstads första Nördcafé imorgon. Om jag söker i vår bibliotekskatalog på nörd så kommer det upp titlar som "Miffon, nördar och Aspergers syndrom" eller "Barn, ungdomar och vuxna med Asperger syndrom: normala, geniala, nördar?". Så nörd är en sjukdom, en diagnos? Nja. Jag tror inte det är bland dessa titlar jag får fram svaret jag letar efter. Det jag vill veta mer om är nörd som populärkulturellt fenomen och identitet. När jag googlar bilder på nörd så får jag upp bland annat dessa bilder:

Enligt Wikipedia så är en nörd: datorintresserad, intelligent, enkelspårig, tekniskt kunnig och har låg social kompetens. Genom tv-serier som "Freaks and Geeks" så hittar vi allt ovan + att nördar gärna ska porträtteras som lite töntiga. På senare år har porträtten och bilden av nördar ändå mångfaldigats (upprättelse) när man insett att nördarna har haft och har stor inverkan i hur vårt samhälle utvecklats; IT-utvecklingen vore ingenting utan sina nördar (facebook, google, apple, pirate bay... allt är produkter av nördar).

Om jag läser om Nördcaféet så beskriver arrangörerna nördar så här: "För oss är en nörd en eldsjäl; en hängiven person som hyser ett brinnande intresse för ett specifikt ämne och som har djup kunskap om det. Nördcafé är en mötesplats för alla nördar, och ett forum för utbyte av kunskap och erfarenheter, det det brinnande intresset och nyfikenheten står i centrum."

Alltså, nörd är mycket bredare än vad Wikipedia säger. Det ser vi också i Nörduppropet som vill att svenska akademins ordlista ska uppdatera sin beskrivning av ordet nörd. En nörd brinner för ett ämne, är expert på sin grej, och ämnet kan vara vad som helst. Jag uppfattar det som att det finns gott om populärkulturella ämnen att nörda ner sig i, Harry Potter, Doctor Who, Sherlock Holmes, Star Trek osv.

Imorgon kommer två nördar inom ämnet serier och superhjältar till stadsbiblioteket och jag är så pepp på det! Läs mer om det här och tänk på att begreppet nörd är brett och alla intresserade är välkomna till Nördcaféet. För är du nyfiken på nya saker så är det här verkligen något för dig.

p.s.
om du är nörd: lyssna på den här podden Nörd:igt.  

Så blir du snuskigt rik i det snabbväxande Asien

Så blir du snuskigtrik i det snabbväxande Asien är Mohsin Hamids tredje roman. Precis som titeln antyder är romanen skriven för att till formen likna en självhjälpsbok. Varje kapitel har uppmanande rubriker som ”bli inte kär”, ”undvik idealister” eller ”dansa med skulder”. Ett grepp som fungerar bra. I varje kapitel får vi följa en man och hans familj som inledningsvis lever i fattigdom på landsbygden i ett land som troligtvis är Pakistan. Hans familj flyttar till en stad när han fortfarande är barn. Han får gå i skolan och lyckas så småningom genom tur och skicklighet skaffa sig både rikedom och makt. Detta genom att sälja flaskor med rent vatten. Man kan till och med ana lite lycka i vissa stunder i hans liv. Genom hela romanen förblir huvudpersonerna ett namnlöst du. Övriga personer benämns som din syster, din son eller den söta flickan.

Det känns om en kritisk men äkta beskrivning av hur samhällen och människor förändras med framgång och ekonomiska förutsättningar. Boken är full av träffsäkra beskrivningar och formuleringar. Det är ett språk och tempo som är väldigt underhållande. Du dras snabbt in i handlingen och boken håller dig sedan i ett järngrepp till sista sidan.  Detta är en liten pärla i bokdjungeln!

Mohsin Hamids tidigare romaner är Den ofrivillige fundamentalisten och Nattsvärmare.

Kultursamtal 3 - Alla dessa jag

 

                         

Det påstås ofta att vi lever i en alltmer egofixerad tid. Det är många som går omkring och arbetar på sina personliga varumärken, på facebook, i sociala medier och inte minst när det gäller romanskrivandet.
I litteraturen tycks jaget bli alltmer centralt, det är lätt att hitta exempel. Karl-Olov Knausgårds monumentala romansvit, Lars Noréns dagböcker, Maja Lundgrens, myggor och tigrar, berättelser om uppväxter, bekännelseböcker och miss litt (misärlitteratur). Ska man tala om en samtida litterär trend så är detta definitivt ett spår.

Men kan man lita på ett fiktivt jag? Är jaget i Knausgårds Min kamp verkligen identiskt med författaren Knausgårds? Eller rör det sig helt enkelt om lögn och förbannad dikt, som alltid när man har med skönlitteratur att göra? 

I vår serie Kultursamtal möter Ingrid Elam, tidigare kulturchef på GP och DN, kulturskribent Åsa Maria Hellman. Ingrid Elam har skrivit boken Jaget – en fiktion, som är en litteraturhistorisk exposé i ämnet från Sapfo till våra dagar 

Onsdag 30 oktober kl. 19.15. Plats: Kristianstad stadsbibliotek. Entré: 50:- halva priset med låne- eller lustkort. I priset ingår fika med litet bakverk. Föranmälan till biblioteket. 044 – 13 67 10.

Det här med släktforskning

Förutom Riksarkivet, NAD, Folklivsarkivet, Rötter, Dödboken och länksamlingen finns till exempel Diskulogen, Personhistorisk tidskrift och Kristianstadsbygdens släktforskarförening.

Tips på titlar

Nordisk vallongenealogi, Kjell Lindblom

Utvandrarkvinnor, Ulf Beijbom

Utvandrare och invandrare i Sveriges historia 1846-1996

Släktforska steg för steg, Lina Samuelsson
Utvandrarna,  Vilhelm Moberg

Personhistoriska anteckningar rörande Kristianstads magistrat och andra stadens tjänstemän 1700-1800,  Karl Enghoff

Hammarens slag och hjärtats Lars Ardelius

Ordbok för släktforskare

När Sverige upptäckte Afrika Lasse Berg

Kristina från Duvemåla Benny Andersson

Amandus Johnson, en levnadsteckning, Amandus Johnson

Vägen västerut Stig Ericson

Förnekelsens barn Kaa Eneberg

Svenskarna i Nya Zeeland, Sten Aminoff

Beatles i Sverige

I höst är det 50 år sedan The Beatles besökte Sverige för första gången. Det var deras första utlandsturné sedan genombrottet och de spelade bland annat i Borås, Karlstad, Göteborg, Stockholm och Eskilstuna mellan den 24-31 oktober. Då var de så gott som okända i Sverige och recensionerna i svensk press var inte så översvallande.

Att det är 50 år sedan detta inträffade uppmärksammas på olika sätt i Sverige just nu och förra veckan var jag i Lund och såg en konsert med ett coverband "The Mersey Beatles". Det går naturligtvis inte att jämföra med originalet, men då jag aldrig fick möjligheten att uppleva dem, så var detta gott nog. Det som var kul var att de använde instrument och förstärkare från "när det begav sig", så soundet var rätt. De inledde sin konsert med att spela de nio låtar som The Beatles hade på sina spelningar i Sverige 1963 och det var Long Tall Sally, Please Please Me, I Saw Her Standing There, From Me To You, A Taste Of Honey, Chains, Boys, She Loves You och Twist and Shout.

Många låtar till blev det och skivorna finns som väl är kvar för ständigt nya generationer att upptäcka.

Höst + litteraturpris = sant

Hösten är härlig. Jo, jag vet att det är jämngrått och att det regnar sedan ett dygn tillbaka. Men samtidigt är det ganska många som kommit in på biblioteket idag och passat på att låna några tjocka böcker just för att höstvädret inbjuder till läsning. Och så har vi litteraturpriserna! Knappt är årets Nobelpristagare i litteratur utsedd förrän vi börjar spekulera i möjliga vinnare till Augustpriset. Idag tillkännagavs de 18 nominerade, och hela listan med nominerade i genrerna Årets svenska skönlitterära bok, Årets svenska fackbok, Årets svenska barn- och ungdomsbok, Lilla Augustpriset samt juryns motiveringstexter hittar du  här. När jag tittar på listan kan jag bara konstatera att jag läst alldeles för få av dessa titlar. Å andra sidan har jag nu ökat på min egen lista över sådant som ska läsas… Så, jodå  - hösten är kanske inte alldeles, alldeles underbar, men  åtminstone ganska härlig.

Rutor i alla former!

Sticka och virka egna alster fortsätter att vara populärt och det märks på alla nya handarbetsböcker som ges ut. En bok som precis har nått biblioteket handlar om den klassiska mormorsrutan och heter, passande nog, ”Mormorsrutor”. Förutom den vanliga fyrkantiga innehåller boken mer än 150 mormorsrutor i alla tänkbara geometriska och oregelbundna former - cirklar, diamanter, trekanter, sexkanter, åttkanter, femkanter, snöflingor, stjärnor, blommor, hjärtan, snäckskal och blad. Rutorna har olika svårighetsgrad så det här är en bok som passar nybörjaren så väl som den mer erfarna. Sist i boken finns färdiga projektidéer samt ett teknikavsnitt som täcker allt från hur man kombinerar motiv i olika former och storlekar till hur man väljer garn och beräknar hur mycket som går åt.

Som det står på bokens baksida – det är bara att sätta igång!

Man Booker Prize 2013

Eleanor Catton vann årets Man Booker Prize med den 800-sidiga romanen The Luminaries, en thriller som utspelar sig på Nya Zeeland, där Eleanor Catton har sin hemvist. 

Boken är en pastisch på den viktorianska sensationsromanen i tolv kapitel. Den utspelar sig i den lilla staden Hokitika på Nya Zeelands sydkust under guldruschen på 1800-talet. Tolv mäns historier blandas samman och utvecklas som ett kalejdoskop, runt och kring varandra. 

En saknad rikeman, en död eremit (och ett fyllo), en gyllene skatt, en halvdöd hora, tolv män i ett möte och en främling som råkar snubbla in bland dem, sex och seanser, opium och juridiska processer i en skröna som blandar Herman Melville  och Wilkie Collins . 

Eleanor Cattons debutroman Repetitionen är något helt annat, men fortfarande mycket bra. Historien utspelar sig på flickskolan Abbey Grange, där syskonen Victoria och Isolde lever likadana men ändå helt skilda liv. När Victoria blir påkommen med en lärare är skandalen ett faktum. 

"Några tankar så här på förhand?" säger Förste dramapedagogen i foajen där de två står och slår de avrivna biljetterna mot handlederna och tittar ut över publiken som trängs kring bardisken. "Eller farhågor rentav?"

"Bara farhågor", säger Förste rörelsepedagogen. Han ler inte. "Det är en brokig skara i år", säger Förste dramapedagogen på sitt flyktiga, splittrade sätt. "Jag förväntar mig definitivt att bli överraskad." 

 Själv tänker jag läsa We Need New Names. Trots att den inte vann.

I döda författares sällskap – 200 år med ”Stolthet och fördom”

Är du en av alla de läsare som tjusas av Mr. Darcy och Miss Elizabeth Bennet? Då ska du passa på att lyssna till litteraturvetare Maria Ehrenbergs föreläsning på Åhus bibliotek nästa vecka om romanen som firar 200 år i år!

Vill du ladda lite inför kvällen så kan du alltid läsa/läsa om romanen, eller läs lite fakta om den i den här artikeln från Svenska Dagbladet. Är du riktig fanatiker så kanske du vill göra boktestet från the Guardian eller lägga upp en resa i Jane Austens fotspår tillsammans med Expressen? Hur som helst så är du varmt välkommen att kliva in i Jane Austens charmerande värld på Åhus bibliotek onsdagen den 23 oktober kl. 19.15!

Vilken är den bästa boken som du har läst?

Jag får ganska ofta frågan om vilken bok som är den bästa som jag har läst. Trots att det nästan är en omöjlig fråga att svara på så brukar jag försöka svara. Vi bibliotekarier svarar nästan tvångsmässigt på alla frågor som vi får.  Mina svar har varit olika beroende på humör. Ibland är det Göran Tunströms Juloratoriet, en annan gång är det Dostojevskijs Idioten eller Kerstin Sandbergs Att föda ett barn. En titel har återkommit oftare än andra nämligen Johanna Nilssons Hon går genom tavlan ut ur bilden. Nu har jag läst om den.

Boken var inte är lika bra som jag minns den. Eller är det så att jag inte drabbas lika hårt av handlingen som jag gjorde första gången jag läste den?  Då grät jag mig mer eller mindre igenom boken. Hon går genom tavlan ut ur bilden  handlar om mobbning. Det är med andra ord ingen munter läsning utan en smärtsam skildring av Hanna och hur hon blir utfryst i skolan. Hon hanterar det genom att skärma av sig och hon slutar försöka ingå i ett socialt sammanhang. Situationen blir till slut så ohållbar att hon inte längre vill leva. Det är smärtsamma skildringar av vuxenvärldens tafatta försök att hjälpa henne och lika smärtsamma skildringar av hur elaka barn kan vara mot varandra. Alla som har gått i skolan kan känna igen sig i beskrivningarna av det sociala spelet i en skolklass. Har man egna barn i skolåldern kommer man få svårt att släppa iväg dem till skolan efter att ha läst boken.

Det är en fortfarande en väldigt bra bok. Det är Johanna Nilssons debutroman och hon var 23 år när den kom ut. Boken är delvis självbiografisk.

Kultursamtal nr 2

Hur ser framtiden ut för kulturjournalistiken? Är kultursidorna en marginaliserad del av dagstidningen eller en omistlig? Hur klarar papperstidningen konkurrensen från digitala medier? 

På onsdag 16:e oktober fortsätter diskussionen om kultursidornas framtid i höstens andra Kultursamtal. I våras var Expressens kulturchef Karin Olsson här på en diskussion med Kristianstadsbladets Sune Johannesson. Nu har vi bjudit in Svenska Dagbladets kulturchef Daniel Sandström till ett samtal om kulturjournalistik, dagsläge och framtidsutsikter. 

När Lundabon Daniel Sandström i våras tillträdde tjänsten på kulturjournalistiskens flaggskepp skrev han en krönika där han påpekade att det finns en risk att det digitala överflödet skymmer ett kulturellt underskott. Att vi inte erkänner att kulturen är en viktig, avgörande del av samhället. Risken är att många ser kultur ”mer som en hobby än som en existentiell kraft och nödvändighet.” Och vad är egentligen kultur? Informationsmängden ökar men läsningen av längre texter tycks minska. Eller som han avslutar:
"Vi lider ingen brist på ord. Men vad som behövs är ett språk." 

Kom och lyssna på vårens andra kultursamtal, Kristianstad Stadsbibliotek, den 16 oktober kl 19.00. Entré 50:- halva priset vid uppvisande av lånekort eller lustkort. Fika och kaka ingår. Musik av medlemmar ur Mare Balticum.

Grattis, Alice Munro - årets Nobelpristagare i litteratur

Grattis till Nobelpriset i litteratur, Alice Munro, den samtida novellkonstens mästare!

Bördig från Wingham, Kanada, 82 år ung. F.d. biblioteksassistent och bokhandlare.

Alice Munro hade en fattig uppväxt, studerade litteratur på stipendium och debuterade 1968. Hon skriver om kvinnor med teman som ålderdom och ensamhet. Många av Munros noveller har blivit överförda till radio, tv och film. (källa: Alex författarlexikon)

Bibliotekets böcker av Alice Munro hittar du här:

Brinnande livet

För mycket lycka

Jupiters månar
Kärlek, vänskap, hat
Kärlekens vägar

Nära hem
Tiggarflickan
Äpplen eller apelsiner

samt ett urval av titlar på engelska. 

Vill du ha recensioner, fråga oss på biblioteket! 

Bokcirkel om Lena Andersson

Lena Andersson debuterade 1999 med boken Var det bra så? Den berättar om Lotta Svenssons uppväxt under 1970- och 80 talet i en förort till Stockholm. Miljonprogrammen byggs och jämlikhet står högt på agendan, men verkligheten för Lotta och hennes omgivning är en helt annan. Romanen är skriven i korta kapitel och med mycket dialog och personerna och deras tankar kryper in under skinnet på läsaren. Utanförskap, klasskillnader, fattigdom och förnedring präglar personerna. För att inte tala om Jante, du ska inte tro att du är något.

Efter ytterligare tre romaner (Du är alltså svensk?, Duck City och Slutspelat) kom nu i höst den femte, Egenmäktigt förfarande – en roman om kärlek som blivit mycket uppmärksammad i media. Det är en kärlekshistoria präglad av makt och besatthet och hur det kan bli om den ena parten älskar mer än den andre.

Lena Andersson besöker Kristianstads Stadsbibliotek onsdagen den 27 november kl 19.00.
och med anledning av detta anordnar vi en bokcirkel måndagen den 25 november där vi diskuterar hennes nya roman. Vi träffas i Gustaf Hellström-rummet kl 18.00.

Anmäl dig till bokcirkeln senast den 28/10 på stadsbiblioteket eller på bibliotket@kristianstad.se. Anmälningsavgift 100:- och då får du ett exemplar av boken. 

Max antal deltagare 10. 

Andra världskriget i svensk film, fars och revy

Det fortsätts att ges ut många böcker och filmer om andra världskriget trots att det nu är 68 år sedan det avslutades. Självklart är det skiftande kvalitet på de böcker och filmer som ges ut, och mycket kanske inte tillför något nytt till det vi redan vet. Eller? Så kanske man inte kan resonera, vid närmare eftertanke. Ett enda nytt vittnesmål eller en enda ny sakuppgift är självklart viktig för oss efterlevande. I kväll anordnar föreläsningsföreningen i Tollarp en föreläsning av Ulf Zander som är professor i historia. Nyckelord i hans forskning är bland andra historiekultur, hjältedyrkan, identitet och nationalism, och han har bland annat analyserat relationen film och historia. Clio på bio heter hans bok om amerikansk film, historia och identitet. Zanders föreläsning ikväll handlar om andra världskriget i svensk film, fars och revy. Tid och plats: Tollarps bibliotek kl 19. Välkomna!

Den olönsamme patienten

Vad kostar en patient och vem sätter priset? Journalisten Maciej Zaremba tog i våras upp den svenska sjukvården i fem reportage i Dagens Nyheter. Nu har artiklarna kommit ut som bok tillsammans med kommentarer från en läkare och två statsvetare. I ”Patientens pris” beskriver Zaremba en sjukvård som tvingas leka marknad och där begrepp som DRG (diagnosrelaterade grupper) och NPM (New public management) verkar råda.

Tanken med NPM är att det offentliga fungerar bättre om det sköts som ett företag, d.v.s. om man inför konkurrens och frihet att välja. DRG är ett helt nytt sätt att ersätta sjukhusen för vad de gör - man tar den genomsnittliga kostnaden för varje grupp av diagnoser och sätter den som ett pris. Hädanefter ska sjukhusen inte få betalt för vad de faktiskt lagt ned av tid och resurser på sina patienter. De får istället betalt per rubrik, ett schablonbelopp. Misslyckad behandling betalas lika mycket som lyckad. Eller kanske t.o.m. mer eftersom det ger mer pengar om en operation måste göras om. DRG-systemet leder till att det blir fokus på kvantitet istället för kvalité.

Zaremba berättar engagerat om ett snedvridet sjukvårdssystem. När han beskriver flera verkliga fall där människor har hamnat i kläm och inte fått den vård de behöver och där patienten, i värsta fall, har dött blir jag arg och upprörd. Jag kan inte låta bli att undra vad som händer om jag skulle råka bli allvarligt sjuk. Kommer jag då att bli en lönsam patient som det är värt att satsa på?

Med andra ord

Tidskriften Med andra ord blev årets kulturtidskrift. Grattis! Vi väntar på ett provnummer.

Poetry is what gets lost in translation - Robert Frost

I det nyaste numret av tidskriften från Översättarcentrum har de bland annat en intervju med Teju Cole, som skrivit boken Öppen stad.

Undertecknad har ännu inte läst färdigt, men citerar från baksidestexten:

Julius är doktorand i psykiatri och hans förhållande har nyss tagit slut. Nu tillbringar han sin lediga tid till fots på New Yorks gator och rör sig över hela staden, betraktar sin omgivning och drar sig till minnes händelser ur sitt eget liv. 

...

Längs vägen möter Julius en rad människor som på olika sätt påverkar hur han ser på sin omvärld och sig själv, och sakta tycks han finna sin plats i det samhälle han kommit till. 

Första sidan går så här:

Så när jag började ta kvällspromenader förra hösten upptäckte jag att Morningside Heights var en bra plats att utgå ifrån när man gav sig ut i staden. Stråket som viker av vid St John the Divine-katedralen och korsar Morningside Park ligger bara femton minuter från Central Park. Åt andra hållet, i västlig riktning, är det kanske tio minuter till Sakura Park, och går man norrut därifrån börjar man närma sig Harlem längs Hudsonfloden, även om trafiken dränker ljudet från vattnet på andra sidan träden. Dessa promenader, en motvikt till de hektiska dagarna på sjukhuset, blev ständigt längre , förde mig längre och längre bort för var gång, så att jag sent om kvällarna ofta upptäckte att jag befann mig en bra bit hemifrån och var tvungen att ta tunnelbanan hem. På så sätt började New York, i början av min psykiatriska specialisttjänstgörings sista år, att arbeta sig in i mitt liv i promenadtakt. 

Soundtrack: Rodriguez - Searching for Sugar man the soundtrack

Läs även:
Norman Manea: Lyan

Marjaneh Bakthiari: Kan du säga schibbolet?

Kultursamtal - Livet som en godisskål

Till höstens första kultursamtal på biblioteket har vi bjudit in Per Svensson, senior columnist på Sydsvenskan och Maria Ehrenberg, regionbibliotekarie i Halland. 

Per Svensson skrev i majnumret av Axess en artikel med rubriken Livet som en godisskål, där han menar att godisskålen är en bra metafor för samhällsutvecklingen: 

”Genom hela kulturhistorien har människan slitits mellan begäret efter omedelbar behovstillfredsställelse, sockerkicken om man så vill, och tvånget att för sitt eget och samhällets bästa istället välja det långsiktigt nyttiga alternativet.” 

Han står utanför Boston Public Librarys fasad och läser inskriptionen: ”Built by the people and dedicated to the advancement of learning.” Och ställer frågan hur många svenska folkbibliotek som idag skulle våga beskriva sig själva som instrument för ”främjande av lärande”?

Maria Ehrenberg har nyligen genomfört en studie av svenska bibliotekariers läsvanor. Själv en hängiven läsare efterlyser hon en diskussion om vad vi läser och varför. 

Onsdag 2 oktober kl. 19.15 börjar ett spännande samtal om konsekvenserna när skolan, universitet, press och bibliotek tycks abdikera från sina uppdrag. 

Plats: Kristianstad stadsbibliotek.