I svallvågorna av TioTretton: Bibliotekets svåra val?

Denna vecka har präglats av en debatt om rasistiskt material på bibliotek. Får bibliotek ta bort material från sina samlingar som tydligt signalerar rasistiska åsikter? Tidningen City ringde upp igår och i helgens tidning kan du läsa hur Kristianstad Stadsbibliotek ser på saken (se bilden bredvid).

Det finns inget solklart svar - istället uppmuntrar vi debatten och tycker att frågan är relevant att lyftas. När plockar vi bort media från vår hylla? När är det rätt att bevara något på grund av den historiska kontexten och bakgrunden?

I veckans diskussion handlade det om rasism, diskriminering och exotism. Men det finns material som är sexistiskt, pornografiskt eller våldsamt. Har biblioteket rätt att ha en åsikt och göra en bedömning eller är det upp till dig som besökare?

Vi gör val att inte köpa in material som vi inte tycker är lämpligt. Vi gör ett val att placera Tintin i Kongo i magasinet. Vi tar bort böcker som folk klottrar rasisista åsikter i. Alla val diskuteras. Alla val är inte enkla, men vi måste göra dem. Våra val grundas i vår verksamhet, den uppgift och roll vi har och den målgrupp vi arbetar med.  Vi har arbetar med UNESCO:s folkbiblioteksmanifest och IFLA/FAIFEs policy för bibliotek och intellektuell frihet:

”Bibliotek ska säkerställa att urvalet av och tillgången till material och tjänster styrs av yrkesmässiga överväganden och inte av politiska, moraliska och religiösa åsikter. Bibliotek skall anskaffa, organisera och förmedla information fritt och motsätta sig varje form av censur.”

Alltså: Val och beslut görs - men det är inte alltid enkelt!

Alltid i samma spår

Vi gick på en av Bryssels myllrande gator när han plötsligt brast ut i något som liknade stolthet, och sa "Sylvester Stallone snodde minsann hennes manus!". Vår vän skrattade och sa att Nej, så kunde det ju inte vara. Och så var det ju inte egentligen.
Jag hade bara råkat skriva samma historia som Stallone sedan gjorde film av med "Driven", där en nykomling blir coachad av en äldre racerförare.. och ja, det låter väl som en rätt klassisk historia? Naturligtvis vinner nykomlingen allting och det enda som räddar filmen är väl att det är snabba bilar och fina actionscener (för den som nördar in sig på sånt!). Jag hade råkat komma på historien, och Stallone hade råkat komma på samma historia. Så kan det gå.

Men jag är knappast ensam om att ha skrivit något som liknar något annat. Det har forskats på saken och egentligen följer alla historier vissa riktlinjer.
De följer samma spår och egentligen samma klichéer, men frågan är om det egentligen inte är fel ord att använda för de är inte klichéer. Tropes kallas de på engelska, där varje bok, varje film, serie eller form av media, följer dessa riktlinjer. Många gånger har jag suttit och svurit över att jag nu har lyckats skriva en trope igen, men det finns inget sätt att komma undan. You will be assimilated, är repliken som rungar i mitt huvud när jag återigen reviderar och tillslut ger upp och säger "Ni vinner, Tropes, ni vinner!". För den här gången, åtminstone.

Om ni vill läsa mer om Tropes kan vi göra det här.

Skrivet av Katarina, praktikant.

Höstrusk=Filmtime

Regnet smattrar mot rutorna och vinden viner i träden utanför fönstret. Vad passar bättre än att krypa upp i soffan med en kanna te inom räckhåll och DVD-spelaren laddad med bra film. Några förslag:

My week with Marilyn är baserad på filmmakaren Colin Clarks självbiografi med samma namn. Clark jobbade som assistent under inspelningen av filmen "Prinsen och balettflickan" där Laurence Oliver och Marilyn Monroe hade huvudrollerna. Inspelningen lär ha varit problemfylld med en amerikansk storstjärna som hade svårt med att passa tider och anspassa sig till övriga filteamet och en brittisk scenskådespelare som var van att vara nummer ett och den som alla tog hänsyn till. Om dessa människor och den inspelningen handlar filmen om. Michelle Williams är ruskigt lik Marilyn Monroe i vissa scener och hon fick även en Oscar för bästa kvinnliga skådespelare för rollen.

En annan fantastisk rolltolkning gör Clenn Close i filmen Albert Nobbs, som handlar om en blyg man som jobbar som servitör på ett hotell i Dublin i slutet av 1800-talet. Han bär på en stor hemlighet, för i 30 år har han lyckats dölja att han faktiskt är kvinna, men lever som en man för att få ett jobb och för att kunna leva ett drägligt liv. Under speciella omständigheter träffar han en annan person som lever i samma situation och han börjar drömma om en nya framtid.

Konsten att leva

Här bredvid mig ligger ett rykande färskt exemplar av Nina Björks senaste bok Lyckliga i alla sina dagar. Om pengars och människors värde. Utgivningen av denna bok har verkligen inte gått obemärkt förbi. Nina Björk, som är litteraturvetare, journalist och författare, blev 1996 känd för sin bok Under det rosa täcket som utgjorde ett viktigt inlägg i den feministiska debatten. I hennes nya bok diskuterar och ifrågasätter hon de senaste årens politiska och ekonomiska utveckling i Sverige. Det handlar om våra drömmar, om hur vi sk leva.  Hur ser vår tids dröm ut? frågar sig  Björk. "Skitdrömmar" kallade hon år 2007 svenskarnas dröm om ett nytt kök (eller vilket inredningsprojekt som helst) i en uppmärksammad artikel i DN.  Ett är säkert; det kommer åtminstone att bli väldigt intressant att läsa Lyckliga i alla sina dagar!

Är man intresserad av att läsa om alternativa livsstilar och annorlunda levnadssätt eller i övrigt reflektioner kring de sätt vi lever på finns det flera böcker jag kan tipsa om: Hejdå, ekorrhjulet! av Thomas Lerner, Leva etiskt av Annika Spalde och Åke Mokvists De ovanliga. Finns på biblioteket!

Shall I ring for tea?

Visste du att traditionen med Afternoon Tea introducerades en sen eftermiddag runt 1840 av Anna, den sjunde hertiginnan av Bedford? På den tiden inleddes dagen med en bastant frukost och för överklassen bestod lunchen endast av en lätt picknick. Eftersom middagen inte serverades förrän vid åtta på kvällen började det kurra i hertiginnans mage sena eftermiddagar, och hon började i smyg att inta te med tilltugg. Ryktet om hennes vana spred sig och snart började hennes vänner göra likadant. Mängden tilltugg som serverades växte och så blev Afternoon Tea en permanent tradition i Storbritannien.

Liselotte Forslins bok ”Afternoon Tea” som gjordes i trakten av Bath är helt underbar att bläddra i. Vi får lära oss ”How to make a nice cup of tea”, hur man bakar engelska scones och gör det klassiska tillbehöret clotted cream. Med recept på marmelader, skurna smörgåsar och söta bakverk får du inspiration att bjuda in till ett äkta Afternoon Tea.

Clockwork Orange fyller femtio!

Anthony Burgess kultbok "A clockwork orange", på svenska "En apelsin med urverk", som även filmatiserades av Stanley Kubrick, fyller femtio i år. Läs en recension av nyutgåvan här.

Jag har läst både boken och filmen, och de skiljer sig rätt mycket från varandra. Jag kan inte se musikalfilmen "Singing in the rain" på riktigt samma sätt som innan...

Att förlora sig själv

Kommer ni ihåg när den excentriske hyresvärden Mr. Balowski blev en psykopatisk yxmördare av att dricka en förgiftad coca-cola och resten av gänget i ”Hemma värst” låser in sig i ett rum och börjar sätta grejer för dörren för att sinka hans framfart? Rick kläcker den briljanta idén: “I know, let's put Neil's speaker in front of the door!” Neil blir upprörd: “Oh, not that speaker! Jimi Hendrix once pissed on that!” Tänk att ha en så åtråvärd trofé! Fast sen förra fredan har jag något bättre: Jeanette Wintersons självbiografiska ”Varför vara lycklig när du kan vara normal?” författarnersmulad med spettekaka! Hon var celeber gäst på Malmös Internationella författarscen och jag råkade stå först i kö till signeringen. Värdarna förärade henne den lokala delikatessen spettekaka som hon brutalt bröt i två stycken med sina bara händer. Jag kommer aldrig att avlägsna kakspåren.

Jeanette Winterson hade en uppväxt som inte liknar de flestas, med en mor som ständigt förberedde hushållet för domedagen. Under hela sin uppväxt utsattes hon för godtycklig bestraffning av en religiös, psykiskt labil adoptivmamma. Redan som 25-åring skrev författaren om dessa upplevelser i skönlitterär form i ”Det finns andra frukter än apelsiner”. Biografin går mer i moll, men med det sagt så är det ändå en rörande berättelse som är skriven med glimtar i båda ögonen. Det är befriande med en biografi utan hårdfakta där författaren istället resonerar kring vad som formar en identitet och om orden som räddning.

En annan, ännu kusligare, resa i människan psyke är filmen “Martha Marcy May Marlene” som gick på Filmstudion i lördags. Omskakande! Martha flyr från en sektliknande tillvaro på en gård i norra USA till sin äldre syster som hon inte sett på två år. Under vistelsen i systerns stora sommarhus gör sig åren på farmen påminda som påträngande vakendrömmar. Den skickligt castade John Hawkes ÄR den hjärntvättsutförande sektledaren Patrick i filmen. Han som döper om henne till Marcy May och på klassiskt manér både straffar och belönar henne. Scenerna från farmen kryper under skinnet på mig. Ändå är det sekvenserna från sommarhuset som gör mig mest frustrerad, eftersom systern och hennes man inte förstår eller lyckas ta reda på vad som hänt Martha och därför inte heller ger henne professionell avprogrammeringshjälp. Deras sterila lite själlösa tillvaro ter sig dessutom inte som ett fullgott alternativ till gemenskapen på gården. Men mer ska jag inte säga: se den!

Om du som jag tycker det är intressant att läsa om människor som söker sig till sekter så finns det många bra skönlitterära skildringar och intressant facklitteratur på biblioteket. Några av mina favoriter är: Charlotte Esséns ”Sektbarn : ett reportage om de utvalda för paradiset”, ” Manipulering pågår : avslöjande erfarenheter från före detta sektmedlemmar”, Peter Pohls ”Sektbarn” och den tidiga ”Guds robot” av Iben Melbye.

Oläsning

Fokus betyder brännpunkt, centrum för uppmärksamheten. En artikel av läsambassadör Johan Unenge i dagens Kristianstadsbladet lägger visst fokus vid unga killars oläsliga situation. Hur gör vi för att locka även ickeläsare (tjejer som killar) till biblioteket? Hur gör vi för att behålla de besökare (tjejer som killar!) vi redan har?

Vad tycker du?

Det finns en tidskrift som heter Fokus också. Den handlar om inrikes-, utrikes- och kulturnyheter med analyser några veckor efter att ämnet varit på nyhetsplats i dagstidningen. Gillar du den gillar du även Newsweek, Times och Axess. Finns i tidskriftshyllan. Läs en recension av Fokus här.

Höstens nya böcker

Under hösten är bokutgivningen alltid stor, även om den på senare tid blivit allt mer utspridd över året. Så här precis efter Bokfestivalen är listan med böcker jag vill läsa redan lång, men vill man skaffa sig en bra överblick över vad som är på gång kommer Svensk Bokhandel varje höst ut med en katalog där höstens utgivning presenteras. Denna finns att läsa på bibliotket eller att låna hem för att i lugn och ro bekanta sig med vad som är på gång.

Vid tre tillfällen senare i höst kommer bibliotekets personal att tipsa om några favoriter i höstutgivingen:

Tisdag 13 nov kl 19.15 Åhus bibliotek
Torsdag 15 nov kl 18.20 Kristianstads Stadsbibliotek
Tisdag 20 nov kl 19.00 Tollarps bibliotek

Välkommen och trevlig läshöst!

Tack!

Årets Bokfest är slut och det är med viss tomhet jag återkommer till biblioteket en varm septembermåndag. Mycket hände på olika håll och kanter, en estradpoet där, en kaffeslurk här och där signerar David Lagercrantz sin bok och bokborden glittrar i förmiddagssolen.

Medan jag smälter det läser jag andras reflektioner i bloggosfären:

"Liv upptäckt i Kristianstad!" - Johns Antikvariat som säljer böcker av bästa sort på torget i Simrishamn och i butiken på Bruksgatan 30 i Ystad

"Häpna då för fan" - Karin Tidbeck - konferencier på författarstafetten

"Med röd näsa i Kristianstad" - Skräckboksförfattaren Jenny Milewski deltog i författarstafetten

"Kristianstad, Sweden" - Fantasyförfattaren Kristin Cashore som talade för 400 gymnasieelever på fredagen och ytterligare ca100 festivalbesökare på lördagen

"Böcker!" - Ingrid, lärarstudent i Kristianstad

"Hej Kristianstad" - Lisa Bjärbo bloggade efter sitt besök på festivalen

Lisa Bjärbos skrivarkompis Johanna Lindbäck twittrade så här fint om bokfestivalen:

TACK alla som medverkat i årets bokfestivalen - det är ni som gör det! Författare, besökare, arrangörer, tekniker, biblioteksmedarbetare, presentatörer - tack tack!

Vill du se bilder från festivalen besök: http://www.facebook.com/bokfestivalen Fler bilder kommer upp i veckan.


p.s

Har du bloggat om bokfestivalen? Länka gärna i kommentarsfältet :)

Bokfestival i stan

Som ni kunde läsa i gårdagens inlägg börjar bokfestivalen idag. Är ni nyfikna på en festivalsamordnares vedermödor kan ni följa Anders Nylander på Twitter, klicka bara på hans ryggtavla här bredvid.

Biblioteket kommer att ha en informationspunkt i Kammarkaféet dit man kan vända sig med frågor, det går också bra att ringa 044-13 67 25 eller 044-13 67 32.

Bibliotekets avdelning för Barn & Unga kommer som vanligt att ha ett bokbord utanför Polarn O. Pyret och där kommer jag att tillbringa ett par lördagstimmar med att sälja bl.a. bilderböcker. Dock inte kl. 14.00 för då befinner jag mig i Konserthusets stora sal för att lyssna på Kristina Ohlsson.

Vi möts på Kristianstad bokfestival den 6-8 september.

Bokfestival på ingång

Bokfestivalen drar ju igång i morgon, torsdag 6 september, med ett samtal om tanten som hot och förebild.
Dessutom kommer över 40 författare på besök under tre dagar! Det blir Alfons-kalas, novelltävlingsprisutdelning, pjäsen Spisa med Strindberg, ljudboksinstallation, läsambassadör, författarstafetter, bokbuss på torget, bokförsäljning på gågatan, gatupoesi, film, fiskhistorier, poetry slam och musikkväll. Bland annat.

Programmet finns att hämta gratis här och på biblioteket.

Välkommen!

Matens pris

Nu är det nästan möjligt att räkna ner tiden till Bokfestivalstarten i timmar istället för dagar. Härligt! En av programpunkterna som jag inte tänker missa är Malin Olofsson och Daniel Öhmans framträdande i Stora salen på fredag kl. 16.00. De fick Stora journalistpriset i kategorin ”Årets avslöjande” för reportageboken ”Matens pris”. Egentligen är det som ett utdrag ur en dystopisk framtidsroman, det första kapitlet ur boken. Men tyvärr är det inte dystopi, fiskhanteringen i Vietnam, utan precis vad som alltid (?) händer när mänskligheten presenteras en möjlighet: vi exploaterar den till en gräns när den blir nästan helt ohållbar.

Fisken heter pangasius och är en snabbklättrare på listan över populära matfiskar i Sverige. Köttet påminner om sjötunga i färg och konsistens men är vansinnigt mycket billigare eftersom man i Vietnam har lyckats hitta ett sätt att befrukta fisken artificiellt. Fiskodlingen är en lönsam affär för före detta risodlare och fiskföretag i Vietnam samtidigt som importländerna pressar priset ytterligare. Tyvärr blir följden att redan trångbodda fiskar får ännu fler fiskar att dela yta med, detta leder till sjukdomar som i sin tur botas med antibiotika vilket leder till att resistenta bakterier frodas. Nämnde jag att vattnet inte renas och att fiskarna fodras med fiskmjöl? Just det, ett problem som så klart ger effekter på ett redan pressat fiskbestånd, människa och miljö.

Men boken väjer inte heller för problem på hemmaplan, med hård avel, bekämpningsmedel, LCHF-dieter m.m. Mot slutet finns klimatsmarta menyer samt tips för oss konsumenter som vill förbättra våra inköpsvanor. Det ska bli intressant att höra dem berätta om baksidan av den billiga maten vi köper.