Tanten - coolare än någonsin

För äldre kvinnor är epitetet tant närmast ett skällsord. Däremot hyllar många yngre kvinnor tanten som representant för en livsstil och förespråkare för det lilla i livet. Stickning, långkok, små kakor och annat som de som barn blev bemöta med av äldre kvinnor. Man kan stöta på 20-åriga kvinnor som bloggar om det perfekta kafferepet och var man hittar den ultimata läggningsvätskan till värmespolorna. På internet regerar de unga tanterna som Underbara Clara som tagit, syltandet, saftandet, heminredandet och 50-talsmodet till nya höjder (ca 50 000 besökare i veckan). Bakom bloggen Miriams kafferep står Miriam som presenterar sig som en ”19-årig tjej född 80 år försent …” Husmorsorna Emma Hamberg och Anette Rosvall (vilka som också kommer till bokfestivalen) avslöjar deras tantvurm i kakboken Kärleksmums - 101 söta favoriter ”Vi är egentligen i 80-årsåldern, har stödstrumpor, löser melodikryss och tar promenader arm i arm. Tanten is the shit.” I Anna Erikssons bok Tantvarning uppmanas alla förtidiga tanter att våga vara tant fullt ut och man kan till och med göra ett tanttest, så man håller måttet.

Tanten har blivit ett motsägelsefullt begrepp, för vissa kan hon representera trygghet och beständighet medans för andra osynlighet och maktlöshet. I och med att den stora gruppen 40-talister är eller kommer att bli tanter, så kommer begreppet nog att förändras eller försvinna. Så länge tanten framstår som ett hot för äldre kvinnor kommer man att sky henne. Vår tids pensionärer åker på golfresor och vill vara unga så länge som möjligt. 40-talisterna kommer nog ta en hård strid mot föraktet gentemot den äldre generationen.  I dagens samhälle där ungdomlighet premieras vill ingen längre vara tant. Det är otidsenligt, omodernt, inget att räkna med. Vi ser en stark offensiv mot föraktet för ”kulturtanten” och det är många som kämpar för att vända det epitetet till någonting positivt. Gudrun Sjödén twittrar till exempel som @kulturtant.

Forskare i nätverket TantForsk vid Umeå universitet vill återupprättar tanten i (t)antologin Tanten, vem är hon? Eva Söderberg och Evelina Johansson från nätverkverket Tantforsk kommer till bokfestivalen och samtalar med Ulf Berggren, som har skrivet en uppsats om kulturtanten, på torsdagskvällen kl. 19.00 den 6 september.

Borgen i Åhus

Torsdag 14 juni var det boksläpp för ”Borgen i Åhus” på Åhus museum. Personal från biblioteket på orten var naturligtvis på plats och införskaffade två rykande färska exemplar. Boken är skriven av Jimmy Juhlin Alftberg, Helén Lilja, Bertil Helgesson samt Johan Wallin som är erfarna arkeologer och byggnadsantikvarier. Samtliga har medverkat vid utgrävningarna av borgen som startade 2007, ett projekt som helt kom att förändra synen på Åhus borgs historia.

Reservera ditt exemplar här eller kom in till oss på biblioteket.

Huliganerna kommer på besök

Jennifer Egan, amerikansk författare, bosatt i Brooklyn (New York) kom nyligen ut med sin roman Huliganerna kommer på besök på svenska, prisbelönad och omskriven. 

Det är en bok som fängslar en för sitt udda sätt. Stundtals en självklar dramaturgi där varje kapitel berättar en historia om människor i en typisk tid och miljö, relationer, framtidsbekymmer. Påminner om noveller, men så återkommer ändå karaktärerna och som läsare får man tänka efter varifrån, ibland till och med bläddra några sidor tillbaka. Karaktärerna är nätverket i boken, linjerna och kopplingarna, men hur den röda tråden egentligen ska tolkas synliggörs först mot slutet.

Nyligen så twittrade Egan ut en nyskriven novell "Black Box" på tidningen New Yorkers twitterkonto, hon förklarar varför såhär: I’d also been wondering about how to write fiction whose structure would lend itself to serialization on Twitter. This is not a new idea, of course, but it’s a rich one—because of the intimacy of reaching people through their phones, and because of the odd poetry that can happen in a hundred and forty character

Läs mer om det här

Det är också symptomatiskt för Huliganerna kommer på besök där teknik-samhället färgar av sig på romanbygget i det fantastiska PowerPoint-kapitlet. 

Ett helt kapitel i boken är skrivet som en powerpointpresentation. Fyndigt ja, men också väldigt genomtänkt skapat. Nästan som en seriestrip med PP-typiska element som bubblor, pilar och staplar. Det är ett barn som kommunicerar med sin familj, det finns något lekfullt men också allvarligt i "presentationen". I ett kapitel mot slutet väver Egan in en dialog i SMS-form, med förkortningar av ord, nästan oläsliga ibland. Men snabba och direkta.

3 snabba tips

Varje vecka tipsar vi om en bok, en film och en cd-skiva under rubriken ”3 snabba val” på bloggen (ute i högermarginalen). Jag har själv fått en hel del bra uppslag på det sättet, bland andra filmen ”Till och med regnet” (läs recensionen från GP här). 


När jag skriver detta så är det måndan efter midsommarhelgen, ganska trist väder och därför MYCKET besökare på biblioteket (roligt!). Så här kommer tre snabba tips i förbifarten.


  


Bok: Amy Waldman ”Paradisträdgården”. En arkitekttävling utlyses 2 år efter 9/11 för att välja ut ett minnesmärke till ground zero. Tävlingen är anonym, juryns beslut går inte att överklaga och därför kommer det som en chock för medlemmarna att namnet Mohammad Khan står i vinnarkuvertet. Någon i juryn läcker till pressen och cirkusen är igång. En samtidsskildring som vänder och vrider på våra fördomar på ett träffsäkert och roligt sätt. 


Film: ”En katt i Paris”. Vad skönt att få se en tecknad katt som bara är just katt! I denna film bor han hos en flicka på dagen och hos en inbrottstjuv på natten. Snart möts de båda och en thriller för alla åldrar tar fart. 


Musik: Dr John ”Locked down”. Han ser ut som någon som åker prärievagn mellan spelningarna, den gamle Dr. John, men det låter inte som han gör det. Härlig retromusik (tänk Jack White när han inte gör soloprojekt) som fått hjälp av Black Keys.

Orangepriset 2012

Orangepriset (Orange Prize for Fiction) är ett litteraturpris som årligen delas ut till en bok skriven på engelska av en kvinnlig författare som givits ut i Storbritannien. Priset anses vara ett av Storbritanniens mest prestigefyllda litteraturpris. Priset har delats ut sedan 1996 och prissumman är 30 000 brittiska pund.

Den 3 juni meddelades vinnaren 2012 och det blev Madeline Miller, amerikansk latinlärare från Massachusetts, som fick priset för sin debutroman The Song of Achilles. I romanen berättar hon "Illiaden" som en homosexuell kärlekshistoria mellan Akilles och hans kusin och följeslagare Patroklos. Boken finns ännu inte översatt till svenska, men finns att låna på originalspråk på biblioteket.
Förra årets vinnare, Tea Obrehts Tigern i Galina finns att låna både på svenska och engelska och är en fantastisk berätelse som utspelar sig i fd Jugoslavien strax efter krigsslutet. En ung läkare, Natalia åker till ett barnhem för föräldralösa barn för att vaccinera dem och den nyss avslutade konflikten är fortfarande som ett öppet sår. Hon har just fått veta att hennes älskade morfar har dött och genom hennes minnen av honom får vi ta del av landets historia. Morfar har alltid berättat historier och det är framförallt tre berättelser som återkommer: Den dödslöse mannen, Tigern i Galina och Tigerns hustru. Dessa tre otroliga skrönor blandas med händelser i nutid och tillsammans bjuder de på en fantastisk resa fram och tillbaka i områdets historia.
Kanske är det läge att stifta bekantskap med någon av dessa prisbelönta titlar i sommar?

Fira!

Har du kanske varit på en studentmottagning eller något annat festligt i helgen som gick? Antingen du har det eller inte kan man konstatera att sommaren är en tid som rymmer många festligheter.  Om inte innan så brukar det dra igång med studenten och en tid efter det är det dags för midsommar. Har man sedan tur är man kanske inbjuden till något sommarbröllop eller en stor födelsedagsfest som folk brukar föredra att spara till sommarmånaderna, innan kräftskivan dyker upp i slutet på säsongen. Till dessa tillfällen kan man få inspiration av olika slag på biblioteket, här följer ett axplock i bokväg: Konsten att hålla roliga tal eller varför inte vett&etikettgurun Magdalena Ribbings Hålla tal. Även böckerna Fixa festen och Bröllop och festdukningar kan komma till användning. Inför midsommar kanske man hoppar över etiketten och går direkt på Snaps & festvisor eller Sång- och danslekar för stora och små.

Sommar!

ur pekboken Sommar Il. Sara Lundberg

Så var den äntligen här, Sommaren. Idag är det efterlängtad skolavslutning för många och en ännu mer speciell skolavslutning har sistaårsgymnasisterna framför sig som tar studenten i eftermiddag. Flaksång och dans hela natten. En upplevelse utöver det vanliga!

Vissa av oss går på semester idag, lägger in det där meddelandet på eposten och går hem med tankar om att ha flera sovmorgnar framför sig och utflykter att planera, kanske en utomlandsresa bokad eller en sommarstuga som står och väntar på en och massor av lästid.

Själv väntar semestern på sig men jag har redan planerat min semesterläsning (den obligatoriska och väldigt genomtänkta) och i år är den nog något för lång men men...

*Jennifer Egan -  Huliganerna kommer på besök 

Pulitzerprisvinnaren 2011.

*Jonas Brun - Skuggland

Rosad bland recensenterna i vår. Kommer till Bokfestivalen i september!

* Henrik Bromander - Smålands mörker

Serieroman om att växa upp i mindre ort i Småland, enligt källor väldigt stark berättelse. Se trailer för den här 

* Karl-Ove Knausgård - Min kamp 3 (och kanske 4)
Dags att hoppa på Knausgårdtåget igen. Det var ju så bra sist.

* Leo Tolstoj
 Varje sommar ska jag läsa en klassiker, förra året var det Jane Eyre nu måste det bli något av Tolstoj, förmodligen Anna Karenina.


Glad (läs-)sommar!

Den odödliga Henrietta Lacks

Kvinnan på det slitna fotografiet borde egentligen vara berömd. Hon har bidragit till några av de viktigaste framstegen inom läkekonsten som poliovaccinet, cellgiftsbehandlingar och kloning.

Hennes namn är Henrietta Lacks och första gången vetenskapsjournalisten Rebecca Skloot hörde talas om henne var på en biologilektion i slutet av 80-talet. Rebecca blev så nyfiken på den här okända kvinnan att hon har ägnat lång tid åt att gräva fram fakta för att kunna skriva om "Den odödliga Henrietta Lacks".

Berättelsen börjar 1951 i Baltimore, USA, där den fattiga Henrietta bor med sin man och 4 barn. När hon pga. smärtor tvingas uppsöka sjukhus konstaterar läkaren att hon har livmoderhalscancer. Under operationen passar läkaren på att ta ett vävnadsprov från tumören utan att informera Henrietta eller be om lov. Forskare hade under en längre tid samlat in vävnadsprover och sedan försökt odla cellerna i laboratorium utan att lyckas. Henriettas cancerceller, som döps till HeLa, blir världens första odödliga celler och de blir en sensation.

För Henrietta hjälper ingen behandling och hon blir snabbt sämre. Nya tumörer dyker upp nästan dagligen och hon har outhärdliga smärtor innan hon dör endast 31 år gammal. Men HeLa-cellerna lever och förökar sig på ett sätt som ingen hade sett tidigare. De kommer snart att finnas i laboratorier över hela världen, ge upphov till 3 Nobelpris och de kommer t.o.m. att få följa med till månen. Idag är de ovärderliga för forskningen och ett provrör kostar drygt 200 dollar. Trots det har den fattiga familjen Lacks aldrig fått ett öre i ersättning.

Det var länge sedan jag blev så tagen av en sann berättelse. Kanske har det att göra med att Rebecca Skloot skriver på ett så lättfattligt och engagerande sätt. Att det aldrig blir tråkigt eftersom hon växlar mellan att berätta om familjen Lacks och om HeLa-cellerna och forskningen. Eller så var det för att jag blev så gripen av Henrietta och familjen Lacks öden. Det här är en bok som jag kommer att minnas länge och som jag varmt kan rekommendera.

Dansk feel bad

Det är flera recensenter som har kommenterat att boken och filmen ”En dag” (David Nicholls) lite felaktigt hårdlanseras som en ”må bra”-historia. Utan att avslöja vad som händer så kan jag säga att de som tycker så verkligen hade kunnat frossa i beskrivningen av filmen ”Submarino”. Citatet på filmomslaget från Screen International utlovar ”…mörk feelgood-film, men feelgood är den.” Jag såg den nyligen, en grym (och grymt bra) film som sparkar rakt i magen. ”Feel good”-rullen sätter igång: två bröder med alkoholiserad mamma försöker överleva på mögliga brödskalkar, ta hand om sin lillebror och uthärda med cigaretter och mammans spritflaskor. Det kunde börjat bättre med andra ord. Efter en tragisk familjekatastrof gör filmen ett hopp 20 år fram i tiden. Storebror Nick har precis kommit ut ur fängelse, dränker sina sorger i öl och beter sig allmänt passivt aggressivt. Hans yngre bror är ensamstående pappa till en liten kille på 6 år. Och det är här filmen i mina ögon blir outhärdligt sorglig. Alkoholistskildringar med vinglande, våldsamma föräldrar har man ju sett och läst om flera gånger, men en heroinistpappa som försöker ge sin son en normal uppväxt trots att det inte riktigt går har jag inte stött på tidigare. Tänk er en förskolepojke som hemma går i livets hårda skola, som har en pappa som älskar honom över allt på jorden men som inte alltid kan ge honom mat, en kille som vet att pappa ibland måste låsa in sig på toaletten en stund. Så långt feel good? Skulle inte tro det. Och jag lovar: det slutar inte gulligt heller.


Thomas Vinterberg har tidigare regisserat ”Festen”, en av mina dogma-favoriter, där han undersöker familjehemligheter i medelklassfamiljen. Nu var det ett bra tag sedan jag såg den senast, men jag har för mig att ”Festen” förutom eländet var lite uppsluppen, även om skrattet kanske fastnade i halsen (eller tänker jag på ”Mifune” nu?) När han i ”Submarino” besöker de som står utanför samhället så blir det mörkare utan utrymme för skratt (men med mycket värme). Se den om ni vill ha en riktigt bra feel bad-film! (Annars hyr: ”Flickorna i Dagenham”, ”Win win” eller ”The Trip” istället.)

En av de mest hyllade i den finlandssvenska litteraturen

Monica Fagerholm har länge varit långt upp på Bokfestivalens önskelista. Vi har försökt ett antal gånger att locka hit den finlandssvenska författaren till Kristianstad och i år har vi faktiskt den stora glädjen att berätta att hon kommer. 

Hon är en av de mest hyllade och inflytelserika författarna i den unga finlandssvenska litteraturen. Debuten skedde 1987 med novellsamlingen Sham och den följdes året därpå av Patricia.  Med romanen Underbara kvinnor vid vatten fick hon sitt stora genombrott, den översattes till nio språk och filmatiserats. Samma år publicerades romanen Diva om en tonårsflickas uppväxt i en förort till Helsingfors.



Fotograf: Ida Pimenoff



För sina böcker har Monika Fagerholm mottagit och nominerats till ett flertal utmärkelser. För Underbara kvinnor vid vatten fick Monica Fagerholm 1995 Runebergspriset och libristernas Kiitos kirjasta - Tack för boken - medalj. Boken har även nominerats till Finlandiapriset 1994, Augustpriset 1995, EU:s Aristeion-pris 1996 och International IMPAC Dublin Literary Award 1998. 1999 fick hon Nylands konstkommissions konstpris för Diva. 2003 fick hon Längmanska stiftelsens pris med en motivering där Underbara kvinnor vid vatten och Diva beskrivs som moderna klassiker, som haft en stark inverkan på yngre författargenerationer. Den amerikanska flickan vann Augustpriset 2005.

Nu är hon aktuell med Havet, där tar hon och journalisten Martin Johnson oss till havet med hjälp av fyra essärer. Till det vilda och vågade som dröm och skräck och längtan. Men också konkret: till Östersjön, som av mänsklig inverkan håller på att dö. Historia och vetenskap, intervjuer och reportage blandas med eget, djupt personligt i dessa essäer som har sin upprinnelse i en programserie som sändes på Sveriges Radio 2011.

Eufori

                             

I de euforiska efterdyningarna till schlagerfestivalen kan jag inte låta bli att meditera över ordet Eufori.

För flera år sen när jag läste litteraturvetenskap i Stockholm resonerade Reidar Ekner på ett seminarium, kring en djupare innebörden av ordet utifrån en av Gunnar Ekelöfs mest kända dikter. Eufori, sa Ekner, är den känsla av lätthet och mild upprymdhet som man kan känna efter att ha tillfrisknat från en längre tids sjukdom.

Loreen sjöng sig in i våra hjärtan, hennes eufori ligger en bra bit från Ekelöfs, men som en nutida Fatumeh hade hon säkert förfört även honom om han hade varit i livet.

De två första stroferna i Ekelöfs dikt:

Du sitter i trädgården ensam med anteckningsboken, en 
                   smörgås, pluntan och pipan. 
Det är natt men så lugnt att ljuset brinner utan att 
                   fladdra,
sprider ett återsken över bordet av skrovliga plankor
och glänser i flaska och glas. 


Du tar dig en klunk, en bit, du stoppar och tänder din 
                    pipa. 
Du skriver en rad eller två och tar dig en paus och 
                    begrundar 
strimman av aftonrodnad som skrider mot morgon-
                    rodnad, 
havet av hundlokor, skummande grönvitt i sommarnatts- 
                    dunklet,
inte en fjäril kring ljuset men körer av myggor i eken, 
löven så stilla mot himlen . . . Och aspen som prasslar i 
                    stiltjen: 
Hela naturen stark av kärlek och död omkring dig. 


Läs hela dikten i Färjesång.

Fotbolls-EM

På fredag drar det alltså igång. Jag pratar så klart om EM i fotboll. Finalen spelas den 1 juli och den stora frågan är natruligtvis vilken nation som då står som segrare. Förra gången det spelades EM i fotboll var 2008 och då var Österrike och Schweiz värdnationer. Då vann Spanien, som besegrade Tyskland i finalen med 1-0. Denna gång spelas turneringen i Polen och mer kontroversiella Ukraina och det är i det sistnämnda landet som Sverige ska spela sina gruppspelsmatcher.
Jag har en kompis som vid varje stort fotbollsmästerskap mycket uppskattat ordnar med ett litet tips för nära och kära. Så de senste dagarna har jag lagt pannan i djupa veck och försökt spå resultatet i alla gruppspelsmatcher, tippa vilka lag som går till semifinal och vem som vinner. Ändå svårare är att gissa vem som gör flest mål för sitt landslag, jag mernar i vissa länder känner man inte igen ett enda namn när man tittar på laguppställningarna! Men det blir ändå roligare att följa turneringen med dessa tips bredvid sig. Sen kommer man till dilemmat hur mycket man ska tippa med hjärtat. Jag vill ju att det ska gå bra för Sverige, men är det realistiskt att tro att de vinner sina matcher? Det är inga lätta lag de ställs mot; Ukraina, England och Frankrike. Samtidigt kan jag ju inte sitta och hoppas att motståndarna ska vinna bara för att mitt tips ska slå in.

Heja Sverige!

Bilderboksnostalgi

En sommardag då jag varit utflyttad från mitt barndomshem sedan några år tillbaka var jag uppe på vinden i detta hus för att leta efter en grej. Mitt på golvet stod två stora lådor vars innehåll jag anade, och när jag öppnade kunde jag närmast euforiskt konstatera att jag anat rätt: de innehöll alla bilderböckerna som jag och mina syskon haft när vi var små! Så jag blev sittande där på den kvava vinden med sommaren i full grönska utanför, försjunken i böckerna, förlorad i en annan värld och en annan tid… det var ljuvligt.

Så här skriver Lisa Bjärbo och Susanna Hellsing i förordet till deras nyutgivna bok Bilderboksretro : 70-tal:

”Ibland räcker det med att få syn på en enda bild ur en bilderbok man älskade som liten för att dörren till ens barndom ska öppnas på vid gavel. Kanske förflyttas du bakåt i tiden när du får se fyra lejon som sitter vid ett köksbord och äter middag? När du får se skymten av en teckning i orange, svart och vitt som skildrar två kompisar som heter Bella och Gustav? Eller när du återförenas med den lille killen som heter Alfons, som inte kan sova?”

Precis så är det ju. När man möter gamla bilderbokskompisar slås man dels av själva berättelsen och bilderna – hur mycket de betydde för en en gång i tiden, och dels av hur många minnesfragment från en förgången tid som liksom ramar in själva boken. Bjärbos och Hellsings Bilderboksretro finns även med tema 50-tal och 60-tal, men för min del är det innehållet i 70-talsboken som skapar mest igenkänning. Här finns Klarbärskalaset, Hus är gott, sa Oskar, Tandresan, Den underbara pumpan, med flera (böckerna finns på biblioteket).

Flera av böckerna som nämns i Bilderboksretro ägde jag själv, men när jag tänker efter lånade vi faktiskt de flesta på vårt lilla bibliotek hemma i byn.