Så fick jag under semestern äntligen tillfälle att åka till Fotografiska, vårens stora snackis, det nya museet för fotografi som öppnade i slutet av maj i det gamla tullhuset på Stadsgårdskajen i Stockholm. Byggnaden är nästan värd ett besök i sig, en industribyggnad i jugendstil från förra seklets början som varsamt och väldigt snyggt anpassats till sin funktion som museum.
Öppningsutställningen och det stora dragplåstret just nu är den omfattande A Photographer’s Life, 1990-2005 med bilder av Annie Leibovitz. Här blandas hennes världsberömda porträtt av kändisar – exempelvis av höggravida Demi Moore som prydde omslaget till ett nummer av Vanity Fair 1991 och av balettstjärnan Michail Barysjnikov i en uttrycksfull dansscen på stranden – med reportagebilder samt intima fotografier ur hennes egen vardag, av familjen och livskamraten Susan Sontag. Det är roligt att se kändisporträtten i storformat men mest spännande och gripande är de ovanliga familjebilderna som når sin känslomässiga kulmen med fotografierna av den döende Sontag.
Bäst tyckte jag om den australiska konstnären Vee Speers säregna utställning The Birthday Party, en serie iscensatta och ytterst teatraliska, symboltyngda, skrämmande och samtidigt vackra porträtt av barn som iklätts olika dräkter. Enligt konstnären är de på väg till ett imaginärt barnkalas. Det blir en form av maskerad och en lek med identiteter, tydliggjord genom barnet med dess mer ursprungliga och oskuldsfulla egenskaper. När jag ser bilderna tänker jag bland annat på Cindy Sherman och hennes ständiga lekar med ytans genus- och identitetsskapande.
I den mindre utställningen From Back Home presenterar Anders Petersen en svit svartvitt kontrastrika ögonblicksbilder från sina tonårs Värmland. Dessa bilder finns också utgivna i en bok med samma titel. Den går att låna på biblioteket liksom flera fotoböcker med Leibovitz bilder.
Jag var på Fotografiska i helgen och tyckte mycket om det! Så glad att jag gick dit. Jag gillade också Vee Speers bäst, helt fantastiska bilder!
SvaraRadera