Tolstojprojektet

Nuförtiden pratas det mycket om projekt. Det låter fint. Det låter som man har en plan för sin tillvaro. Det kan handla om att bygga en uteplats, renovera kroppen, börja ett nytt liv, bli en bättre människa eller något diffust managementjox på jobbet som det bara är bäst att nicka instämmande till och gilla. 

Själv hör jag mig ibland säga att jag har ett läsprojekt. Särskilt under sommaren. Det är då man ska läsa alla de där stora klassiska romanerna som man annars mest bara påstår att man har läst. Sommarens stora utmanande läsprojekt blev således Tolstojs Krig och fred. Nu ska ingen tro att det är så lätt att man bara går in på närmsta bibliotek och så står det ett fräscht och nästan oläst ex av Tolstoj där. Stadsbibliotekets ex var utlånat. Ett annat beställdes in från en filial. När jag väl hade det i min hand visade det sig att texten var satt i spalter, ca 850 sidor. Avskräckande. Men man får inte ge sig så lätt. Tre ”snygga band” beställdes in från ett antikvariat i Lund, tisdag före semestern. De borde man ju ha till på fredagen tänkte jag. Men icke då. Fredag kväll flydde jag ut på grönbete till min enkla Tolstojanska tillvaro, dock utan Tolstoj. 

På måndagen kom en avi, andra böcker avverkades under ledigheten, bokpaketet plockades upp två veckor senare, läsningen påbörjades ännu en vecka senare. Då hade jag alltså en vecka på mig för tre tjocka snygga band. Nu är semestern slut. Band 1 är nästan avverkad. Ambitionerna sprack, tiden räckte inte till, projektet havererade. Inget blir som man har tänkt sig. 
Och Krig och fred? Jo den är helt ok.