Måndag

Tjugonde Knut har kommit och gått. Då är det nu definitivt slut med allt helgfirande i samband med julen, skolorna har nu börjat igen efter jullovet. Det är med andra ord slut med korta arbetsveckor och utdragna, slappa helger. Nu är det vardag hardcore som gäller. Idag är det måndag, grått, trist, start på en lång vecka, i mitt fall även kryddat med helgarbete och vattkoppor på hemmafronten. Yes, nu kör vi!

Lite hjälp med att pigga upp veckan kan man dock kosta på sig. Varför inte med Veronica Maggios hjälp? Hennes låt Måndagsbarn som finns på plattan Och vinnaren är- tål att lyssnas sönder! I januari pratas och skrivs det ofta om att det är nu man ska satsa på billig och enkel vardagsmat, samtidigt som våra vardagliga standardrätter ofta ses ner på. Då rekommenderar jag att man läser Den föraktade falukorven : om ketchupkrig och fredagsmys som är en underhållande bok om "matsnobbism" och vår inställning till vardagsmat. Känner du dig trots allt fortfarande nedslagen inför tanken på den långa raden av vardagar framför dig? Då är det nog den boken Inget att avundas : vardagsliv i Nordkorea som du ska läsa - en annans sorts vardagsliv än det vi är vana vid!

Våra 100 år med radio och TV

Lasse Boberg och Arne Weise är två veteraner med vardera 50 års erfarenhet som med den här boken vill berätta hur det var att arbeta inom radio och tv när det var monopol. De fokuserar främst på 50-, 60- och 70-talet, men även 80-, och 90-talet finns med.

Lasse och Arne inledde sina yrkesliv på 50-talet och då var det inte så lätt att bli anställd på Radiotjänst. Nästan alla programmedarbetare var akademiker eller hade titlar som intendent. De hade hög status i samhället. Det fanns bara en radiokanal och de högtidliga rösterna nådde in i alla hem och gav en känsla av att det var överheten som talade. Trots låg ålder och avsaknad av färdiga akademiska studier lyckades de här två krångla sig in.

Arne fick jobb som hallåman, bl.a. läste han fiskhamnsrapporten. Det var långa lakan med namn och dagens pris på fisk och det fick absolut inte bli fel. Plötsligt öppnades studiodörren och in kom en kollega och tände eld på manuskriptet. Att släcka och samtidigt läsa var ett slags prov. Arne var halvdöd av skräck och fick senare höra att de gjorde så med nykomlingar för att testa deras sinnesnärvaro i ett kritiskt läge.

Lasse berättar om när han i mitten av 50-talet fick i uppdrag att göra ett längre magasinsprogram med ett genomgående tema. Han valde pengar och ville på skoj se vad som hände om han gick in på en bank och försökte växla en falsk hundralapp. Han fick tillstånd från bankens ledning, försågs med dold mikrofon och batterier (som på den tiden var stora som colaflaskor) tejpades fast runt magen. Han gick in på banken, presenterade sedeln i kassan och kassörskan bad honom vänta. Efter en stund hörde han polissirener, det var kassörskan som hade tryckt på överfallslarmet. Sex poliser stormade in i lokalen och då gjorde Lasse något dumt. För att visa att det handlade om en radioinspelning öppnade han rocken för att visa batterierna. Poliserna kastade sig i skydd i tron att det var en självsprängare.

Det finns flera roliga episoder i den här boken blandat med allvar och de båda herrarna avslutar med att berätta att ingen av dem någonsin har ångrat sitt yrkesval.

#sopa

Minns ni 2011 när Facebook bestämde sig för en serverhall i Luelå? Den första utanför USA. Men varför? Det amerikanska lagförslaget SOPA kan vara en anledning.

SOPA står för Stop Online Privacy Act. Syftet med lagförslaget är att utöka möjligheterna för USA:s brottsbekämpning och upphovsrättsinnehavare att bekämpa all form av piratkopiering främst utav film, musik och olika programvaror på Internet, men även klädesmärken och läkemedel.

Om lagen röstas igenom kan det innebära att om vi publicerar en länk eller någon läsare gör det i kommentarerna på den här bloggen till piratkopierat material (t ex. en youtube-film) kan det innebära att bloggen blockeras för amerikanska läsare. Rakt av.

Lagförslaget motstår hård kritik. Stora Internetföretag som Google, Facebook, Yahoo med flera protesterar skarpt mot förslaget. Wikipedia har till och med hotat att släcka ner sin sida om förslaget går igenom. Kritiken emot är att lagförslaget är Internet-censur i stil med diktatoriska länder som Kina, att det inskränker på det som Internet alltid handlat om; informationsfrihet. Många menar att om förslaget går igenom kommer det att förändra Internet mer än vad vi kan föreställa oss.

Kan lagen påverka Sverige? Om du börjar fundera på vilka webbtjänster du använder dagligen och var de kommer ifrån så är det inte svårt att se sambanden. Internet har påverkat världen till en mer global och social sfär vilket medför att allt som påverkar Internet påverkar dig som Internetanvändare. Allting hänger ihop. Värt att tänka på medan den amerikanska kongressen röstar om förslaget vintern 2012.

3 x Klas Östergren - en författarmeny på Åhus bibliotek

Nu är det snart dags för en ny författarmeny på biblioteket! Förra vårens meny med författarinnan Agneta Pleijel gav mersmak och nu erbjuder vi den som är sugen på böcker att sätta tänderna i Klas Östergrens författarskap. Han har gjort sig känd som en skarp iakttagare och skicklig skildrare av vår samtid. I sina tidiga romaner använder Klas Östergren flitigt sin uppväxtstad Stockholm men numera figurerar även Österlen där han är bosatt sen länge. Det stora genombrottet fick han 1980 med ”Gentlemen” och andra kända titlar är ”Handelsmän och partisaner” och ”Den sista cigaretten”.

För den oinvigde vill vi berätta att författarmenyn är en annorlunda litteraturcirkel där deltagarna väljer bland tre ”rätter” och får möjlighet att motionera sina hjärnceller lite extra. Vårens meny ser ut som följer:

Med Stephen Farran-Lee, redaktör på Bonniers förlag och författare till intervjuboken ”Östergren om Östergren”, som litterär konnässör erbjuder vi först en aptitretande förrätt i form av en inspirerande föreläsning om Klas Östergrens författarskap. Stephens specialkunskaper kommer att ge oss nycklar och inspiration inför huvudrätten. Förrättskvällen avslutas med att biblioteket delar ut de härliga romaner som ska avnjutas till nästa gång.

Huvudrätten skapar vi tillsammans! De i förväg lästa texterna ur Östergrens författarskap är så klart kvällens huvudingrediens men genom diskussionerna bidrar vi alla med kryddningen. Även denna gång har vi med oss Stephen Farran-Lee med vars hjälp vi kan få diskussionerna att lyfta.

Som grädde på moset, en lyxig dessert, erbjuder vi cirkeldeltagarna ett eget litterärt möte med Klas Östergren. Nu ges en chans att ställa alla de frågor som läsningen väckte. Vår litteraturguide Stephen Farran-Lee medverkar som samtalsledare. I direkt anslutning till detta möte följer en traditionell författarafton, öppen för alla. Klas Östergren berättar då själv om sina romaner och sitt skrivande.

Tanken är att den som vill vara med ska kunna komponera sin egen meny men vi hoppas att många ska känna sig riktigt sugna och välja en trerätters. Priset är oslagbart, det är nämligen gratis! Förrätten har vi torsdagen den 9 februari kl. 18.30, huvudrätten torsdagen den 1 mars kl. 18.30 och desserten torsdagen den 22 mars kl. 18.30. Författaraftonen börjar kl. 19.00. Välkommen med din anmälan till oss på biblioteket senast den 2 februari, telefon 134606 eller e-post ahus.biblioteket@kristianstad.se.

Ann, Helén och Ulrika

De som inte fick priset...

Häromdagen lyftes på förlåten från Den svenska akademiens nobelprisdiskussioner för 50 år sedan. Det visade sig, inte oväntat, att den ständige tvåan, Graham Greene, var ytterst nära att få nobelpriset i litteratur 1961 men passerades på målsnöret av Ivo Andric.
Året innan hade Greenes roman Utbränd kommit ut och den föll inte akademiledamöterna i smaken. Man har ofta framhållit att Greene var en ojämn författare och det kan nog stämma. Ojämn och produktiv. Men hans bästa böcker håller en mycket hög klass. Han lyckades också med konststycket att skildra några av 1900-talets brännpunkter innan de exploderade i fullskaliga krig.

Komedianterna utspelar sig på Haiti under Papa Docs fasansfulla diktatur och Den stillsamme amerikanen i ett Vietnam där de första amerikanska ”rådgivarna” börjar ersätta fransmännen som landets kolonisatörer på 50-talet. Moderna klassiker som markerar några av de gränser i Greeneland där det ofta råder en laddad stämning av väntan, tristess och genomskådande klarsyn. En annan väg till Graham Greenes författarskap är att läsa hans självbiografiska En sorts liv. Där avslöjar han bl.a. att han som ung ägnade sig åt rysk roulette.
Greene sällar sig således till den grupp av stora författare som aldrig fick det stora priset, liksom Strindberg, Borges, Karen Blixen, Virginia Woolf, Vladimir Nabokov och Michail Bulgakov. Han är i gott sällskap.

Till långsamhetens lov?

Läser i dagens Svenska Dagbladet om hur skrivdonet påverkar skrivprocessen och passar på att citera Mircea Cartarescu, författare till bland annat Orbitor:

"Allt handlar om hur du vill att din text ska bli. Om du vill att den ska vara väldigt snabb och rakt på sak då ska du skriva på datorn. Men om du ser skrivandet som långsamhetens konst, som jag gör, då skriver du också så långsamt som möjligt."

Andra exempel på författare som skriver långsamt är Neil Gaiman och J K Rowling.

Vissa böcker måste också läsas långsamt. Böcker av Bolano, Mann, Franzen tillhör den kategorin. Jag kan i skrivande stund inte komma på några långsamböcker av kvinnliga författare - de kanske inte har eller tar sig tid?

Har du något tips på en långsam bok? Skriv gärna i kommentarerna.

Priser

Det meddelades i förra veckan att författaren Sven Lindqvist har tilldelats Jan Myrdals stora pris för 2012, Leninpriset på 100 000 kr, han får det för sitt engagemang i svenska klassorättvisor. Kristianstadsbördiga poeten Jenny Wrangborg (som bl.a gästade Kristianstads bokfestival 2011) fick det mindre Robespierrepriset på 10 000, kul!



Det finns faktiskt en mängd olika litteraturpriser; svenska som utländska. Vilka minns vi egentligen från år 2011? Först och främst tilldelades ju vår egen Tomas Tranströmer Nobelpriset i litteratur, äntligen! Ett annat stort pris är Augustpriset där priset för årets svenska skönlitterära bok gick till Tomas Bannerheds Korparna och i fackgenren till Och i Wienerwald står träden kvar av Elisabeth Åsbrink. Årets svenska barn- och ungdomsbok blev Jessica Schiefauers Pojkarna. Den isländske författaren Gyrðir Elíasson fick Nordiska rådets litteraturpris 2011 för novellsamlingen Milli trjánna (Bland träden), och Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) tilldelades australiensiske Shaun Tan. Beate Grimsrud skrev En dåre fri och belönades med Sveriges radios romanpris och Svensk biblioteksförenings Aniarapris gick till Kristian Lundberg. Det brittiska Bookerpriset tilldelas årligen den författare från brittiska samväldet eller Irland som på engelska gett ut den bästa romanen. 2011 gick detta pris till Julian Barnes för boken The sense of an ending.



Varje år när det är melodifestivaldags brukar det ifrågasättas om det om det går att tävla i musik. Går det då att tävla i litteratur?