Philip Seymour Hoffman : 1967-2014

Av någon anledning är det lättare att fästa sig vid birollsskådespelare. Vad vore Woody Allens 80-talsfilmer utan Dianne Wiests känsliga rolltolkningar, eller 70-talsklassiker som Gudfadern II, Avlyssningen och En satans eftermiddag utan John Cazale? Philip Seymour Hoffman kom av många att betraktas som en birollernas mästare. Trots att hans rollfigurer inte alltid fick någon långvarig tillvaro på bioduken kvarlämnade de ändå ett bestående intryck. Ofta var det just Hoffmans insats man bäst kom ihåg av filmen. Själv är jag särskilt svag för hans samarbeten med regissören Paul Thomas Anderson; egenartade dramer som Hard Eight, Boogie Nights, Magnolia, Punch-Drunk Love och The Master.

Flera av Philip Seymour Hoffmans bästa filmer finns att låna på stadsbiblioteket:

• The Big Lebowski (Coen, 1998)
• Magnolia (Anderson, 1999)
• Capote (Miller, 2005)
• Familjen Savage (Jenkins, 2007)
• Before the devil knows you're dead (Lumet, 2007)
• Charlie Wilson's war (Nichols, 2007)
• Synecdoche, New York (Kaufman, 2008)
• Tvivel (Shanley, 2008)
• Moneyball (Miller, 2011)
• The Master (Anderson, 2012)