Favoriter = Skruvade böcker 1,2

Michael har precis gått i pension, men lämnade ett par blogginlägg som jag kommer att lägga upp. Så till våra bloggläsare och till Michael säger jag bara: njut!

Att vara läsare är att ha författare som är goda vänner… Nåja, jag brukar inte dela min glädje med dem, men de finns alltid där när jag behöver tröst; någon jag kan vända mig till när livet känns trist och mörkret sänker sig över själen som en senhöst afton. 

Vilka författare som jag vänder mig till har växlat något under åren men ett par namn har följt mig i årtionden. Märkligt nog – eller inte – kan bådas opus lätt placeras bland de skruvade böcker som Ann bloggade om i början av september. 

Först och främst älskar jag gamla P.G. Wodehouse.

Jag gillar förstås Bertie Wooster och Jeeves, och de andra komiska romanerna, men mina personliga favoriter är böckerna om Slottet Blandnings med dess enastående excentrisk herre Lord Emsworth, hans gris Drottningen, hans krävande systrar och barn och sekreterare samt alla förkläda bedragare som söker sig dit - oftast å kärlekens vägnar.

På en bokcirkel förra året fick jag förstå att inte alla delar min smak. Helst skall man läsa Wordsworth på engelska – W.H. Auden kallade honom ”mästaren” för hans förmåga att skapa flera alldeles unika liknelser på en och samma sida. Det är bäst att börja med något han skrev på 30- eller 40-talet, då var han som bäst. Prova Full Moon, Joy in the Morning, eller Heavy Weather som finns på Huvudbiblioteket. Eventuellt: Fullmånen, eller Blixt och dunder.

 . - . - . - .

Min andra favorit är Terry Pratchett. Hans romaner om Skivvärlden är en satirisk spegling av vår egen värld – i hans omfattande författarskap visar han det absurda i vår värld från många olika vinklar.

Skivvärlden är förstås en parodi på hela Fantasygenren också. Vi rör oss i en mestadels medeltida värld där vad som helst kan dyka upp – och oftast gör det: drakar, vampyrer, älvor, aristokrater, präster, feminister, tjyvar, lönnmördare, uppfinnare, magiker och hemlösa – och Storstadens mest företagsamma misslyckade entreprenör Ni-blir-min-ruin Dibbler.

Det finns en underbar ungdomsserie om unghäxan Tiffany Aching och de små blå skotska tomtarna som beskyddar och besvärar henne. Det finns böcker om de vuxna häxorna uppe i Rambergen. Det finns många fria böcker om allt från gudar till nationalism, Hollywood, Australien, det Forntida Egypten, åldrande hjältar, Julen… DÖDEN är en återkommande gestalt som förgyller tillvaron. Bland mina favoriter är böckerna om staden Ankh-Morpork – framförallt de tidiga böckerna om Nattvakten.

I till exempel I lagens namn eller En man på sin vakt är själva historien mycket underordnat alla galenskaperna som de bisarra invånarna hittar på.

En hel del roligt och tänkvärt kan man hittar genom att googla ”Terry Pratchett citat”. ”Det sägs att innan du dör passerar livet framför dina ögon. Det är faktiskt sant. Det kallas att leva..” 

Till mig blir bara namnen som ett elixir: ”Nu skall jag unna mig att läsa en Wode… nej, en Pratch… nej de får bli en Wodehouse! … Eller en Pratchett… En av varje!”

Michael