Vad jag pratar om när jag pratar om löpning

Så kom sommaren och solen till oss i helgen och jag kan äntligen konstatera att joggingsäsongen har börjat på allvar. De regnvåta dagar som inledde juni ägnade jag emellertid åt att läsa om Haruki Murakamis What I talk about when I talk about running. Den ger inte bara en fascinerande inblick i den japanska storförfattarens liv utan inspirerar dessutom till stordåd, vill jag hoppas i alla fall, på löparbanan. Ligger du i hårdträning inför höstens maraton är detta boken för dig. Med humor, lättsamhet och litterär elegans beskriver Murakami, berömd för makalösa, fantasieggande bladvändare (i hemlandet riktiga kioskvältare) som Kafka på stranden och Fågeln som vrider upp världen men också för reportageböcker som Underground om gasattackerna i Tokyos tunnelbana, sin väg från nattsuddande och storrökande jazzklubbsinnehavare till hårt strukturerad författare och frekvent maratonlöpare.

Mest fängslande är när Murakami skriver om hur han i greklandssommarens gassande solsken längs den hårt trafikerade Maratonavenyn löper sitt allra första maratonlopp. Det är ursprungssträckan han springer fast i omvänd riktning, det vill säga från Aten till Maraton. Vägen kantas av påkörda djur och någon gång längs rutten passerar han en liten by där storögda invånare sippandes på förmiddagskaffet sitter och betraktar galningen som i naken överkropp trotsar solens brännande strålar. Ett annat roligt kapitel handlar om hur han lyckas genomlida ett tio mil långt ultramaraton längs Saromasjön i Hokkaido.

I dagarna släpps Murakamis löpfixerade självbiografi på svenska med titeln Vad jag pratar om när jag pratar om löpning.

Men vad ska man lyssna på för musik i joggingspåret? Om man har läst Murakamis böcker så vet man att musiken ofta spelar en central roll. Genombrottsromanens titel är tagen från Beatleslåten Norwegian wood, i Kafka på stranden finns referenser till bland annat Beethoven och i What I talk about… nämns såväl Stax-legender som Carla Thomas och Otis Redding som Duran Duran. Enligt författaren själv präglas hans litteratur långt mer av musik än vad själva romantexten avslöjar. Den påverkar själva språket, strukturen och rytmen. Bland sina musikaliska influenser nämner han Charlie Parker och jazzpianisten Thelonious Monk. Klockrena val för nästa löparrunda?!