Gjorde nyligen en omläsning av den danska författaren Naja Marie Aidt:s prisbelönta novellsamling Babian och konstaterar att den fortfarande drabbar mig – vardagssituationer som spårar ur och folk som tappar fotfästet. Språket är enkelt men poetiskt och ganska kroppsligt, det suger tag. Aidt själv berättar i en intervju i DN: ”Hon valde att skriva boken genom att ’ta fatt i det fysiska’. Bort med inre monologer och psykologisk realism, in med presens och handling, drifter och kropp: smärta, begär och välbehag. Sexualiteten som befrielse, ett ställe där kroppen kan komma till ro”. Aidt säger vidare att bokens titel alltså har en förklaring: ”Det som skiljer babianer från andra apor är att de lever i ett strängt hierarkiskt samhälle och att de är kannibaler. De äter varandra som straff. Boken handlar mycket om drifter och självbevarelsedrift. Man vill överleva och knuffar undan andra på vägen”. 
En annan novellsamling jag vill rekommendera är Insekt av den franska författaren Claire Castillon, där alla möjliga absurda relationer mellan mor och dotter skildras. Visst finns det igenkänningsfaktor, men Castillon har vridit den sköra relationen som lätt kan uppstå några varv extra, till det brutala och absurda. Det är riktigt bra tycker jag. 
Sist men inte minst tycker jag inte man ska missa Många människor dör som du av debuterande Lundabon Lina Wolff. Det bärande temat är det oförutsedda, det oväntade och att drömma om någonting annat. Författaren har varit bosatt i Spanien, vilket kan förklara varför flertalet av novellerna utspelar sig på olika platser i Spanien. 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar