måndag 14 februari 2011

Nedstörtad ängel - Per Olov Enquist

Per Olov Enquist tillhör en av mina favoritförfattare och en alldeles särskild liten bok som jag vill slå ett slag för är Nedstörtad ängel som gavs ut 1985. Det är ingen stor bok när det kommer till omfånget men dess innehåll är desto rikare. P. O. Engquist har skrivit en förundrande roman bestående av sex kapitel eller sånger, där pusselbitar till historien bitvis läggs till, för att slutligen knytas samman i den sista sången. Det finns en författarröst, ett ”jag” som är den som för berättelsen framåt, oftast genom att gå bakåt i tiden och minnas tidigare händelser. Det är svårt att på ett enkelt sätt referera till handlingen men främst skulle jag vilja påstå att det är en skildring av olika människors kärlek till varandra, eller brist på kärlek, eller kanske oförmåga att förmedla den eller ens förstå den. Flera gånger upprepas följande fraser: ”Kärlek ska man inte försöka förklara. Men vad vore vi, om vi inte försökte?”, vilket säger en hel del om romanens karaktär.

I förgrunden står Pasqual Pinon som beskrivs som ett monster som är född med två huvuden, det andra huvudet tillhör en kvinna – Maria. De blev upptäckta i en gruva i Mexico februari 1922 av cirkusdirektören John Shideler som gör dem till en del av sitt cirkussällskap. Jag kan inte annat än fascineras av detta tragiska öde och absurda relation som Pascal och Maria delar. Enquist lyckas skildra det med glödande ord som går rakt in i magen på läsaren – ”Hon infångad i hans huvud, han infångad i hennes. Infångade i varandra levde de tätt intill den yttersta gränsen, deras äktenskap var ett tillstånd inte utöver det vanliga, men kanske tydligare. Hela sitt liv bar han henne, först med raseri och hat, sedan med tålamod och resignation, till sist med kärlek”.

Som parallell berättelse finns relationen dels mellan en person som benämns K och hans hustru, och mellan paret Brecht och Ruth Berlau, men såvitt jag förstår kände inget av dessa par varandra eller hade någon koppling till varandra. Mest utrymme ges till K och hans hustru, som också har en relation till ”jaget” i romanen. Relationen dem sinsemellan är otydlig, men ”jaget” har känt K och hans hustru i tjugo år. K är läkare vid rättspsykiatriska kliniken i Uppsala, sedan några år skild från sin fru men romanens jag berättar att ”i viss mån kan man se henne som hans patient vilket ju är en pervers situation (…) Själv är jag övertygad om att hon är fullständigt frisk, det är deras förhållande som är egendomligt. Han kan inte göra sig fri ifrån henne”. K:s hustru ringer honom regelbundet, men utan att säga något. Paret har en slags ordlös kommunikation och hon kommer ibland till sjukhuset, där de älskar i källaren. Till historien hör att K:s hustru efter att de har skilts inlett ett förhållande med en ung pojke, en mördare som hon till att börja med läst om i tidningarna och därmed blivit besatt av och sökt upp, vilket ska visa sig få ödesdigra konsekvenser. Relationen mellan Brecht och Ruth är vag, likaså vilka de egentligen var, men Ruth har till slut hamnat på sinnessjukhus där Brecht besöker henne. Deras kärlek beskrivs som att hon är beroende av honom bara lever genom honom. Till slut blir Ruth inte någonting annat än ett ormskinn.

Titeln på romanen – Nedstörtad ängel – syftar på en sekt med djävulsdyrkan som trosföreställning och som Pasqual Pinon går med i de sista åren av hans liv. Församlingen består av mestadels missbildade människor och de dyrkar satan som ”blivit störtad från himlen, ned till människorna, och där hade han förblivit. Så hade han blivit de utstöttas helgon (…) människornas gud” .

Nedstörtat ängel är en stor roman där varje ord och mening verkar genomtänkt och skimrar med dess insiktsfullhet. En bok att läsa om och om igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar