Hyllar en hylla

Jag har tidigare här på bloggen lyft fram några hyllor på biblioteket som inte tillhör de största publikmagneterna, men som det är väldigt synd att missa i skuggan av - exempelvis – alla deckare.  Nu är det på tiden att dra fram ännu en sådan hylla i ljuset: hylla Oab. Här hittar du böcker med temat sociala strukturer – jätteintressant! Jodå, på allvar. Vad sägs om följande titlar:

Lyckliga i alla sina dagar : om pengars och människors värde  av Nina Björk: om olika samtida drömmar, om konsumtion och politik.

De sista tanterna : från husmor till modeikon av Fatima Bremmer : om husmodersideal och familjepolitik. Om dagens hemmafrutrend och om det ”riktiga” tantmodet.

Nextopia : livet, lyckan och pengarna i förväntningssamhället av Michael Dahlén: om ”vill-ha-allt-just-nu-samhället”.

Gilla läget : hur allt gick åt helvete med positivt tänkande av Barbara Ehrenreich : här ifrågasätts odlandet av framgångsmyter och frånvaron av kritiskt tänkande. Amerikanarna är grundlurade!

Vem är Svensson? : allt du vill veta om din granne av Colette van Luik : Finns Medelsvensson och vem är hen i så fall? En bok att känna igen sig i fast man inte vill.

Bikeriders for Jesus av Magnus Westerborn : här möter vi Preacher Mike, ledare för det kristna motorcykelgänget Christian Crusaders i USA.

68:orna : var blev ni av, ljuva drömmar  av Micke Leijnegard :           författaren tar avstamp i Tage Danielsons klassiska undran om vart    vänsterns drömmar tog vägen? Frågans ställs till profiler som Jan      Guillou, Claes Borgström och Suzanne Osten.

Café du Monde: platser, vägar och människor i världsvimlet av Ulf  Hannerz : Om ett ovanligt välfyllt liv av resor och forskning jorden runt.

Blir du sugen på att prova en Oab?

Hci

Den senaste tiden känns det som att jag har tagit mig igenom de tecknade seriernas utveckling då jag har gått igenom avdelning Hci i stadsbibliotekets magasin. Det är ju väldigt blandat på hyllan, från Fantomen till Ernie. Från äventyr till skämt. Från konst till roman. Från sexism till feminism.

Seriehyllan på bibblan är som ett komprimerat Hce/Hc och det är lite oförtjänt tycker jag. I mitt drömbibliotek har serierna mer plats. Det finns något för både den som är gammal eller ung, för den som tycker om katter eller Strindberg. Kvalitén är som med allt: varierande. Jag tror alla som läser serier har sin favoritgenre, vissa läser bara manga precis som andra bara läser deckare.

Själv tycker jag just nu om serieromaner (ibland kallas de även för grafiska romaner) och feministiska/politiska serier. Serieromanerna får gärna vara realistiska och oftast bygger de på en sann historia.

En sådan är Kiki från Montparnasse av Catel & Bocquet som Kolik förlag gav ut 2011. Boken handlar om Alice Prin som var en av de mest inflytelserika personerna i Paris konstliv under mellankrigstiden. Hon var själv hyllad konstnär, modell, nattklubbssångerska, skådespelerska och målare i Frankrike.
Men också musa till konstnärer som Pablo Picasso och Marcel Duchamps.Hon hjälpte definiera och forma den frigjorda kulturen under de tidiga 1920-talet i Paris. Serieromanen berättar lika mycket om en fri kvinnas liv, som att det också är en skildring av en epok och en hyllning till konsten.





Förra året kom novellsamlingen De anhöriga av Pelle Forshed på Kartago förlag med 8 olika berättelser som på något sätt berör det fiktiva (men ändå så troliga) S:t Bodils hemtjänst. I en av de tongivande novellerna träffar vi den stressade och hemtjänstbiträdet "Pelle"som blir anklagad för en gammal kvinnas död. Novellerna handlar om det mörka i livet som död, ensamhet, skuld och skam. Läsvärd skildring av dagens arbetsliv och vardagsliv.


Något helt annat är serieromanen Maran av Lina Neidestam (hon som annars ritar Zelda), också denna från Kolik förlag. Huvudpersonen Nora har bestämt sig för att skriva boken med stort B och hyr en fäbostuga ute i det norrländska inlandet. Stugan visar sig vara något av det ovanliga för när skymningen kommer vaknar ett urgammalt väsen till liv. Ett serieäventyr med värmländska varulvar, erotik, folklore och hejdlösa huldro. 




Är du nyfiken på nya serier rekommenderar jag de svenska serietidskrifterna Galago och Utopi. Båda ger plats åt nya talangfulla serietecknare. Och missa för allt i världen inte serietecknaren/radiohumoristen Nanna Johansson's blogg - Klockren!

Åke Smedberg

Hur kommer det sig egentligen att vissa författare aldrig får det där riktigt stora genombrottet? Trots att de kan vara hur bra som helst. Åke Smedberg hör definitivt dit. Han skriver en njutbar prosa, ofta noveller när han inte får för sig att han ska skriva kriminallitteratur.

Den senaste samlingen heter Borges i Sundsvall. Gemensamt för dessa berättelser är att de på några sidor hinner skildra ett helt liv, ofta tillbakablickande, som att personerna söker den där existentiella punkten då någonting oåterkalleligt förändrades. Det kan handla om otrohet, om ett svek, om något som borde ha gjorts eller lämnats ogjort. Det går ett stråk av sorg genom novellerna.

Den som skiljer ut sig är titelnovellen som närmast är en stillsamt komisk historia om när den store Argentinska författaren kommer till Sundsvall för att leta efter sina rötter. Sportredaktören på lokalbladet får agera möjlig släkting, tar emot, frun bjuder på dillkött som Borges maka finner ovärdigt som människoföda men som Borges själv tycker är exotiskt. Borges som befinner sig i sin egna konstanta skymningszon finner allt exotiskt, det bleka vinterljuset, maten och tungomålet.

På något märkligt vis känns det som att Smedberg tar hand om sin läsare, att man kan vila i hans vackra och precisa språk. När han skriver om hantverk, om livet och om allt det som inte riktigt blev som vi tänkt oss. Då vet man att han vet vad han talar om.

Olika och läsvärda

Jag har läst två väldigt olika böcker som jag gillade och när det var dags att skriva en recension om en bok kunde jag inte välja mellan dem. Så istället för en, blev det två korta recensioner.

"Saker som min sambo och jag tyckte olika om" av Sabina Strand var en annorlunda, rolig och ändå gripande historia. Sabinas sambo gjorde slut genom ett telefonsamtal två månader efter att de flyttat samman och han kunde inte förstå vad de hade att prata om (förutom det rent praktiska), eftersom det nu var slut. Hon däremot hade ett behov av att försöka förstå vad som hade hänt och hur det kunde bli som det blev. Det gjorde hon inte bara genom att prata med släkt och vänner, utan också genom en blogg som sedan blev denna bok. Den är förutom att vara underhållande, en hjälp för alla som någonsin träffat en manipulativ och självisk man eller som har haft en närstående som gjort det.

"Den besynnerliga händelsen med hunden om natten" av Mark Haddon är helt annorlunda. Det är en skönlitterär bok som är skriven ur 15-åriga Christophers perspektiv. Han har en lindrig form av autism och boken handlar om hans liv och hur han försöker skapa förståelse av en värld som är både främmande och stundtals skrämmande. Boken börjar med att en grannes hund dödas och Christopher som gillar Sherlock Holmes bestämmer sig för att lösa mysteriet. Trots det handlar boken mindre om det mysteriet och mer om hur han försöker hantera och bringa klarhet i andra människor och deras handlingar, något som för honom är ett stort mysterium.

Helena Bengtsson

Poesi i kvadrat

Wislawa Szymborska: Här
Ella i himlen
Hon bad till Gud
bad Honom innerligt
att han skulle göra henne
till en vit lycklig flicka.
Men om det nu är för sent att ändra så mycket
så titta åtminstone, snälla Gud, på hur mycket jag väger
och ta bort minst hälften av mig.
Men Herren Gud sade: Nej.
Han lade bara handen över hennes hjärta,
såg ner i halsen på henne, strök henne över huvudet.
Men när du är färdig med allting, sade han,
ska du bereda mig glädjen att komma upp till mig,
du min svarta tröst, du min sjungande kloss.

Gunnar Ekelöf: Samlade dikter
När man kommit så långt
När man kommit så långt som jag i meningslöshet
är vart ord åter intressant:
Fynd i myllan
som man vänder med en arkeologisk spade:
Det lilla ordet du
kanske en glaspärla
som en gång hängt om halsen på någon
Det stora ordet jag
kanske en flintskärva
med vilken någon i sin tandlöshet skrapat sitt sega
kött

Karin Boye: Samlade dikter
Den vägen är smal
Den vägen är smal, som två har att gå,
omänskligt smal, kan det tyckas ibland,
och är väl en människas väg ändå.

Ur det begravdas urtidsslam
reser sig vidunder, väckta av värmen,
och spärrar vägen där du vill fram.

Ingen flykt kan göra dig fri.
De öter på nytt vid nya vägar.
Du har inget val. Du måste förbi.

Edith Södergran: Dikter
Farliga drömmar
Gå icke alltför nära dina drömmar:
de äro rök och de kunna förskinngras -
de äro farliga och kunna bestå.

Har du skådat dina drömmar i ögonen:
de äro sjuka och förstår ingenting -
de hava endast sina egna tankar.

Gå icke alltför nära dina drömmar:
de äro en osanning, de borde gå -
de äro ett vansinne, de vilja stanna.

New Delhi-Borås

I New Delhi-Borås av Per J Andersson berättas den osannolika berättelsens om indiern som cyklade till kärleken i Sverige. Pikej föds som oberörbar i Indien och får stå ut med att bli behandlad sämre än ett djur. Det enda som får honom att behålla livslusten är att astrologen spår att han ska gifta sig med en flicka som inte kommer från Indien. Hon ska vara musikalisk, äga djungel och vara född i oxens tecken. Han kommer inte behöva leta upp henne utan hon kommer att leta upp honom. Efter att ha kämpat sig genom skolan får han ett stipendium och börjar på en konstskola i New Delhi. Där gör han sig ett namn som porträttmålare och hans skicklighet öppnar många dörrar både i Indien och senare i livet. Det är som porträttmålare han träffar Lotta från Borås när hon reser runt i Indien.  Kär och olycklig av längtan börjar han cykla mot Borås för att få träffa henne igen.

Redan nu kanske ni tycker att detta är en nästan är outhärdligt sockersöt kärlekshistoria. Boken innehåller dock mycket mer än en söt kärlekshistoria. En stor del av boken handlar om Indiens kastsystem och om hur det är att leva som oberörbar och utfattig. Pikej är en helt oemotståndlig personlighet som gör boken till en riktig charmig sommarläsning. Det som jag saknar är att Lotta förblir ganska anonym. Henne får du inte veta speciellt mycket om. Jag skulle ha velat veta mer om vad hon tänkte när en kille hon träffar på semestern plötsligt börjar cykla mot Borås.

Indians

It was in the early 1980s that I fell in love with Tony Hillerman. The first book I read was Listening Woman (1978) which I read in Swedish [Kvinnan som lyssnade1979]. My wife caught sight of the title on my nightstand and wondered if I was trying to tell her something. I was not. It’s a good story starring Navajo tribal policeman, Joe Leaphorn.  Joe is well into middle age, acclimatised to white society, a bit estranged from his Navajo roots. His wife is dead and he is not really looking forward to retirement. I doubt that all of this comes up in Listening Woman; you follow Joe’s progress through the whole series of books – 18 in English, 10 translated into Swedish.

In this book Leaphorn investigates the brutal murders of a teenage girl and an old man. A blind Navajo seer – the listening woman – talks about witches. Witches are often male in Navajo culture and always bad. They recur in several books. Joe doesn’t believe in the supernatural, but when the people around you do, it is unwise to disregard their beliefs.

Hillerman was a journalist and his language is ok but he can be read in translation without losing much. His plots and storytelling, though, are brilliant and his characters vivid. Rereading the first book in the series, The Blessing Way, 1970 [Välsignelsens väg 1996] it’s easy to see that Hillerman was unsure of his adopted culture and Leaphorn himself is less clearly defined. As Hillerman became surer of the Navajo Way he gave Leaphorn a younger colleague, Jim Chee, a much more traditional Navajo, who trains to become a “singer” one who can perform the days long rituals which restore peace and harmony to those who have lost them. This is difficult to combine with police work. And the agnostic Leaphorn does not make things easier.

A good deal of the joy of Hillerman – besides a riveting mystery – is the revelation of the Navajo way of life and sense – as well as of Pueblo and Zuni cultures. The setting too is stark; the great Southwest; desert, table top mountains, deep canyons and ancient ruins. And Joe is sad, but not depressed.  He works hard, thinks clearly and does not back down from danger.

Hillerman is also really good at showing us the inner workings of the minds of killers!

Michael Bafford