En barnfilmsklassiker väl värd att leta upp är den franska kortfilmen Le ballon rouge från 1956. Om en pojke som på väg till skolan hittar en stor röd magisk ballong. Den blir hans vän och följer honom vart han går, väntar tåligt utanför skolan på dagen eller vid sovrumsfönstret på kvällen. Filmen är berättad nästan helt utan dialog, istället är det bilderna (och den fina filmmusiken) som tillåts bära fram historien. Och sällan har väl färgen röd framstått just så klarröd som när den glada ballongen svävar fram genom grådiset i de slitna Pariskvarteren. Regissören Albert Lamorisse belönades bland annat med kortfilmspriset i Cannes och Oscar för bästa manus.
För några år sedan kom även Le Voyage du ballon rouge (som på svenska fick den föga inspirerade titeln Höst i Paris). En långfilm gjord som en hyllning till Lamorisse klassiker. I den spelar Juliette Binoche en ständigt stressad marionetteaterskådespelare(!) med alltför lite tid för sin sjuårige son. Pojken finner istället en själsfrände i nya barnvakten Song, en filmstudent från Taiwan, som planerar att göra en nyversion av Le ballon rouge.
Regissören Hou Hsiao-Hsiens (även han uppvuxen i Taiwan) vackra hyllningsfilm är inget för den otålige, men den som ger sig tid att sjunka in filmens närmast radikalt eftertänksamma berättartempo blir belönad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar