Göran Tunström 1937 - 2000 |
Idag börjar bokmässan.
Eftersom branschen är där och branschen sätter agendan kan man lätt få intrycket att världens centrum de här dagarna ligger just i Göteborg.
Där samlas författare, poeter, curatorer, föredragshållare, kulturarbetare, förläggare, översättare, journalister, säljare, köpare, nasare, litterära agenter, biblioteksfolk, mediekonsulter, bloggare, twittrare, wannabees. hangarounds, och några som är kända från teve. Och så Jan Guillou. Han liksom är branschen.
Själv befinner jag mig i händelsernas periferi. Men jag har varit på mässan några gånger. Ett av mina starkaste minnen är när Göran Tunström satt i Bonniers monter, det måste ha varit 1996. Han skulle prata om den då nyutkomna romanen Skimmer. Det var sent på eftermiddagen, luften hade sedan länge tagit slut, trängseln framför scen var kompakt, några ovana besökare svimmade.
Intervjuaren tog sats och ställde frågan: Göran! Din nya roman utspelar sig på Island, kan du berätta varför du förlade handlingen dit?
Tunström tittade länge, länge och mycket trött på intervjuaren. Det såg nästan ut som att han hade suttit och nickat till en stund på scen. Det var inte bara trötthet. Blicken skvallrade om desperation gränsande till panik. Och så sa han: Men du har ju redan frågat mig om det 14 gånger idag…
Sen samlade han sig och genomförde helt professionellt dagens femtonde intervju.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar