47 ögonblicksberättelser, mestadels om vanligt (manligt) medelålders vardagsliv med en liten melankolisk, eller ibland skräckinjagande, twist på slutet, från första berättelsens golgatavandring på ett isländskt IKEA (där berättaren faktiskt möter Strindberg en sväng!) till sista sidans undran över livet och döden, med diverse nedslag bland träd, fåglar och...annat.
För att få ett hum om författarens humor tänkte jag ta ett citat ur titelnovellen:
"Jag läste tidningen i det svaga dagsljuset från köksfönstret. Himlen var grå, och almens löv glänste av fukt efter natten. Tekannan stod på bordet, jag fyllde på min kopp och teet hade blivit mörkt och beskt, de svarta tebladen låg på botten. Min fru hade åkt till jobbet, och jag var ensam, så som jag oftast var hela dagarna. Det stod ingenting i tidningarna, som vanligt, men jag läste dem ändå, som alltid. Någonstans har jag läst vad författaren Isaac Bashevis Singer hade sagt, att läsning av dagstidningar på morgonen är som att ta gift på fastande mage. Men jag hade ändå aldrig kunnat vänja mig av med det."
Bland träden, s 52
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar